Sedan hemulen såg dagens ljus har jag inte spenderat extremt mycket tid med the good old gang. Mitt sociala liv består numera av någon enstaka after work med ett fåtal handplockade kollegor, en occasional quiz plus mammaöl med de få guldkorn jag lyckades vaska fram under mitt gästspel på
mamma föräldraforumet och ett trettioårskalas eller dylikt med dem jag förr hängde med all ledig tid. Tragiskt? Nej, faktiskt inte. Jag trivs över förväntan med att hålla mig hemma och gå och lägga mig i tid om kvällarna.
Men ack så underbart det är att emellanåt få sitta med en kall öl i näven i ett sällskap där ingen höjer på ögonbrynen när man använder ord som kontext eller källa (i annan betydelse än hälsokällan i Bergslagen), där punch linen i en historia behöver vara varken sexistisk eller rasistisk för att gå hem och där inte alla, faktiskt inte någon, är för
dödsstraff.
Jag kommer tillbaka. Jag saknar er!
Man är ju glad över att vara ett guldkorn. :)
SvaraRaderaJag är rätt rejält uttråkad här hemma.
Så whenever, wherever!
Önskar att jag också hade tid att vara uttråkad :)
SvaraRaderaMen jag kan lova dig att du inte vill ha så här ont och så här mycket sammandragningar.
SvaraRaderaEller de HÄRLIGA humörsvängningarna, gråtattackerna och raseriutbrotten.
Jag skulle byta vilken dag som helst.
Humörsvängningar och raseriutbrott har jag mer nu än jag hade som preggo.
SvaraRadera