Badwill

 En mindre smickrande sida som jag ärvt av min mor, som i sin tur ärvt den av min morfar, är ett slags jävlar anamma som kickar in när det börjar lukta lurfest. Ingen summa är för liten att jiddra om när jag väl gått igång, rätt ska vara rätt! Vilket min man blev varse och fick lära sig att hantera redan tidigt i vårt förhållande då kön på ica ringlade lång bakom oss medan jag bearbetade butiksbiträdet att betala tillbaks de fyra kronorna per kg som diffade mellan vad som var annonserat på hyllkanten och vad vattenmelonen faktiskt kostade när vi kom till kassan.

Idag var det dags igen. Jag och hemulen åt lunch på Villa Belparc och trots att vi väntade kvar vid bordet både länge och väl efter att diskplockaren varit och hämtat våra tallrikar samt kastade menande blickar mot servitören så syntes inte ett spår till av glasspinnen som enligt menyn ingick i priset på alla barnportioner. Till slut gick vi fram till baren för att fråga efter den och fick då till svar att vi kunde hämta den i glasskiosken en bit bort. Redan här började jag lacka ur men lyckades med nöd och näppe motstå frestelsen att be barpersonen masa sig iväg dit och hämta den åt oss.

Efter att ha väntat ut en velig familj som skulle välja kulglass blev det äntligen vår tur. Om en med "vår tur" menar att personen som jobbade i glasskiosken bara skulle "springa iväg snabbt och fixa något först". Ytterligare några minuters väntan senare dök en misstänkt ung och civilklädd person upp i luckan – säkert sommarjobbare – och upplyste oss om att de bara hade kulglass i kiosen, inga gratispinnar. Men om vi gick in i själva villan så skulle de kunna hjälpa oss där.

Sagt och gjort. Vi travade in i huset och möttes av en skylt som upplyste om att alla beställningar togs emot i baren på uteserveringen. *pulserande tinningar* Jag låtsades inte ha sett skylten och började leta efter en klocka att ringa i eller något annat att väsnas med. Men icke. Ett par gånger fick jag ögonkontakt med någon genom det runda lilla fönstret i köksdörren men ingen respons förrän hen till slut var tvungen att komma ut av någon annan anledning och jag lyckades haffa hen.

"Pinnglass till barnmenyn? Nu förstår jag inte riktigt. Du får gå ut och fråga i baren." Millisekunden innan jag hann gå falling down på hen dök dock den första glasskioskpersonen upp på väg tillbaks till sin post och tog över vårt ärende. Och plötsligt fanns den utlovade pinnen både i baren inne och i glasskiosken på utsidan. Se där! Det var väl inte så svårt?

Men, tänker ni kanske nu, en glasspinne är väl inget att bråka om! Nej, och hör sen Villa Belparc!

Jobbar lite på sin usp

"Jag gör en egen sorts glass. Vill ni ha receptet så är det bara att gå in på min web!"

Helt off season

Glass BTW. Det här med tillsatser i glass. Kan du inte skriva nåt om det. Jag älskar förstås även glass men är lite avskräckt för det känns så fullt med e-nummer... kommenterade motvalls för ett tag sedan.

Själv har jag gått runt i ett par tre fem sex år och sagt att jag ska köpa mig en glassmaskin. För ett tag sedan var de på rea på ett ställe där jag gillar att köpa hushållsmaskiner, men jag ba: sen. Egentligen är det busenkelt att göra glass själv. Man vispar bara äggulor och socker och blandar med grädde och mjölk, eventuellt efter lite upphettning, och så i med någon form av smaksättning och kör... i en glassmaskin.

Jo, självklart finns det andra varianter också, man kan typ mixa yoghurt eller banan med frysta bär eller hålla på och jobba sig och komma ihåg att röra om i någon gammel granité eller vispa vispa vispa och vända vända vända ihop en parfait. Det kan ju också vara gott, men nu snackar jag alltså glass™. Vill man ha det så får man antingen låta bli att läsa innehållsförteckningar göra sin egen eller lyxkonsumera från någon obskyr gårdsproducent som bara distribuerar sina varor via utvalda hipsterbutiker.

Egentligen hade jag tänkt tipsa om två tillsatsfria mainatreamvarianter här, men nu blir det inget med det eftersom Sundborn vanilj (ni vet de där goa bägarna som finns i glassbilen) fått ny innehållsförteckning och förutom ingredienserna jag listade ovan nu även innehåller kondenserad skummjölk (istället för vanlig hederlig mjölk) och invertsockersirap. Säkert inget man dör av men nu tänkte jag vara rabiat en stund. Och Sia ekologisk gräddglass vanilj innehåller utöver mjölk, grädde, socker, äggula och naturlig vaniljarom också fruktkärnmjöl och guarkärnmjöl (som kan bjuda på överraskningar för den som är allergisk mot ärtor, bönor eller nötter).

Nu vill jag verkligen inte svartmåla just de här två producenterna. Det finns värre exempel. Mycket värre exempel. Den "glass" som finns att köpa på upphandling här i kommunen innehåller nog ingen av ovanstående ingredienser, däremot en tio femton tjugo andra.

Så, i vilken ände ska man då börja leta? Spontant: tänk ekologiskt, av den enkla anledningen att relativt få tillsatser är tillåtna i ekologiska produkter*, eller håll utkik efter hög fetthalt. Light och tillsatser går så gott som alltid hand i hand eftersom fettet (som man tagit bort) är en utmärkt konsistensgivare och smakbärare.

Känner du till någon tillsatsfri glass så räds inte att berätta om det i en kommentar.

*kolla till exempel på skillnaden mellan Sia ekologisk gräddglass vanilj (mjölk, grädde, socker, naturlig vaniljarom, äggula, stabiliseringsmedel (fruktkärnmjöl, guarkärnmjöl)) och Sia (icke-ekologisk) gräddglass vanilj (mjölk, grädde, glykossirap, socker, vasslepulver, druvsocker, vaniljarom och vaniljmärg, emulgeringsmedel (mono- och diglycerider av vegetabiliska fettsyror) och stabiliseringsmedel (fruktkärnmjöl, guarkärnmjöl)).