Förra året tror jag inte att jag avgav några nyårslöften. Ifall jag gjorde det så har jag redan glömt dem och mest troligt också brutit dem. I år funderar jag på att tvinga mig själv att börja skriva på boken jag haft någonstans i bakhuvudet i gud vet hur många år. Oj, vad jag eventuellt kommer få äta upp det här, men det börjar faktiskt lätta lite i livet i stort och vad passar då bättre än en rejäl skopa kallt vatten över huvudet?
Jag kan alltså se ljuset i slutet av tunneln vad gäller två av mina större projekt. Det ena tror jag att jag har lagt ner (tillfälligt) och det andra verkar jag vara på väg att ro i land. Kryptiskt? Bara för att jag alltid får lite ont i tinningarna när jag hör folk basunera ut saker som att de slutat röka, vilket brukar innebära att de inte har rökt sedan i morse men att de kommer göra det igen innan helgen, eller att de ska börja banta, alltså att de inte ätit någon frukost och att de därför kommer unna sig två bitar kaka till trekaffet. Kort sagt: jag vet inte hur helhjärtad jag är med de här projekten och därför besparar jag er och mig själv eventuella nederlag.
Hur det blir med författandet ska jag fundera på några varv till de kommande två dagarna. Men två (lite försiktigare, men nog så viktiga) löften är redan färdiga:
1. Jag ska fortsätta försöka vara den bästa mamman jag bara kan.
2. Jag ska göra mitt bästa för att bli en bättre livskamrat.
Jag brukar heller aldrig ge några nyårslöften, det brukar bara kännas fånigt. Sluta röka, börja träna och sådant kan man ju göra ändå. Men nästa år blir ju lite speciellt för mig, så jag kanske skulle kunna lova något i stil med dina löften, lite att jag ska göra mitt bästa, men inte ha för stora krav på mig själv.
SvaraRaderaJa, hjärtljuden. Jag fick tips om att spela in dem med mobilen och jag tror nästan att jag ska göra det nästa gång.