Jag fruktar och föraktar det där stereotypt manliga jävla sättet att lyssna på musik, att lusläsa konvolut och plugga in texter och tävla om vem som har bäst koll på årtal och vilka låtar som är på vilken skiva. Give me a fucking break. Jag tänker inte ge er en specifik artist eller låt.
Mitt bästa tips rent generellt är att i möjligaste mån undvika att konsumera kultur som produceras av och för snubbar. Verk av personer som inte utgör normen är i nio fall av tio mycket intressantare.
Visar inlägg med etikett hipsters. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett hipsters. Visa alla inlägg
torsdag 30 januari 2014
måndag 20 maj 2013
Vem fucking var'e?
Ok, tre (3) personer bland de numera relativt få bloggar jag följer har på mycket kort tid bloggat om att de ätit pico de gallo. Jag har två frågor:
1. Är det sjukt jävla gott?
2. Vem var det som satte igång den här hajpen?
1. Är det sjukt jävla gott?
2. Vem var det som satte igång den här hajpen?
måndag 19 december 2011
Hejdå läsekrets
Och förresten. Nu när jag ändå redan är sur. Vad är grejen med att skaffa fler barn än man kan hålla reda på?
Jag vill ju egentligen inte trampa någon på tårna, så ifall du uppfyller fler än hälften av nedanstående kriterier så rekommenderar jag att du scrollar dig vidare till nästa inlägg. Eller en annan blogg.
1. Har du tre barn eller fler?
2. Heter något av barnen Sixten?
3. Är barnen födda med högst arton månaders mellanrum?
4. Klär du dig mestadels i Odd Molly-kläder?
Alltså, just grejen att bli på smällen och föda fram en bunt ungar är den lätta biten med att bilda (stor)familj. Jo, det stämmer, det sedan det jobbiga börjar. Visst kan man underlätta för sig själv genom att tillämpa "fri uppfostran" men det leder bara till att din omgivning (that's me) kommer hata dig. Jag tänker på det där den där tjommen Söderberg skrev: Man vill bli älskad... blablabla... i brist därpå föraktad. Är det så du resonerar?
I så fall: Grattis, du har lyckats. För när dina ungar knuffar ner min unge i plaskdammen (i somras) eller är nära att tända eld på henne med en fackla (i eftermiddags) så förväntar jag mig att du tillrättavisar dem, eller helst skulle jag såklart föredra att hade dem under uppsikt från början men jag förstår att det är för mycket begärt när du har två till att hålla koll på samtidigt som du statusuppdaterar på fejjan på iphonen och dricker någon variant på kaffe som jag inte ens kan uttala med dina föräldragruppspolare. Men gör du inte det själv så gör jag det och blir du upprörd då så, ja, förakt var ordet.
Jag vill ju egentligen inte trampa någon på tårna, så ifall du uppfyller fler än hälften av nedanstående kriterier så rekommenderar jag att du scrollar dig vidare till nästa inlägg. Eller en annan blogg.
1. Har du tre barn eller fler?
2. Heter något av barnen Sixten?
3. Är barnen födda med högst arton månaders mellanrum?
4. Klär du dig mestadels i Odd Molly-kläder?
Alltså, just grejen att bli på smällen och föda fram en bunt ungar är den lätta biten med att bilda (stor)familj. Jo, det stämmer, det sedan det jobbiga börjar. Visst kan man underlätta för sig själv genom att tillämpa "fri uppfostran" men det leder bara till att din omgivning (that's me) kommer hata dig. Jag tänker på det där den där tjommen Söderberg skrev: Man vill bli älskad... blablabla... i brist därpå föraktad. Är det så du resonerar?
I så fall: Grattis, du har lyckats. För när dina ungar knuffar ner min unge i plaskdammen (i somras) eller är nära att tända eld på henne med en fackla (i eftermiddags) så förväntar jag mig att du tillrättavisar dem, eller helst skulle jag såklart föredra att hade dem under uppsikt från början men jag förstår att det är för mycket begärt när du har två till att hålla koll på samtidigt som du statusuppdaterar på fejjan på iphonen och dricker någon variant på kaffe som jag inte ens kan uttala med dina föräldragruppspolare. Men gör du inte det själv så gör jag det och blir du upprörd då så, ja, förakt var ordet.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)