Kan det här vara förklaringen till att hon haft lite svårt att lyssna på sina föräldrar på sista tiden?

Full bricka på klychbingon

Hur resonerade de på SR när de bestämde sig för att låta Annika Sörenstam inleda sommarpratarsäsongen? Så jävla värdelöst. Jag har bara lyssnat en dryg halvtimme men har redan börjat fundera på att göra en dubbel van Gogh. Samtidigt kan jag inte stänga av, jag bara måste få veta vilken låt hon tänker skoja till det med (ett axplock hittills: Michael Jackson – Beat it; ABBA – Take a chance och Tina Turner – Simply the best) och vid vilken avstavning hon ska tappa tråden härnäst. Jag har aldrig hört någon tala i särskrivningar förut. Jag är i chock.

How did the cat get so fat?

Innan ni speed dialar djurskyddsmyndigheten: Det är mest päls som är the issue här. Han behöver inte ha en liten vagn under magen för att ta sig fram. Än.
Bortse också från att det är misäriskt ostädat. Koncentrera er på kattstackaren.

Hej Bolsheden!

Straffet för att inte hålla sig uppdaterad när Västtrafik byter till sommartidtabell är en överraskningsvisit i Bolsheden. Inget fel i det, förutsatt att man inte har en tid att passa. Typ om man förväntas vara på jobbet, och inte vid en vägkant strax utanför kommungränsen, klockan 08:00. Men tack ändå, det har varit lärorikt, nu kommer jag aldrig glömma att Blå Express inte längre stannar i Askim. Och, för att se det från den ljusa sidan, de hade gott kaffe och nybakade toscabullar på OKQ8, solen skiner från en klarblå himmel och jag har massor av komptimmar att plocka av.

Tredje gången gillt

Här är en lätt slirig lillebror som gått och tagit studenten. Jag var inte där. Det kom ingen inbjudan till någon skiva och jag är redan på gränsen till ett sammanbrott över allt jag önskar att jag orkade hålla reda på. I vilket fall som helst så är det fantastiskt kul att åtminstone en av tre ur klanen Nilsson/Herder fick ändan ur (i) vagnen och fullföljde det däringa gymnasiet. Mamma hade spruckit av stolthet.

Snart

Det är mycket trötthet och sorg nuförtiden. Jag har länge tänkt skriva något så tårdrypande att ni ramlar av stolen, men det blir liksom inte av. Men jag lever och så. Bara så ni vet.

Genusexperiment för nybörjare – kid style

Hemulbarnets nya tics är att ta av sig skor och strumpor, så fort vi kommit in genom porten, för att kunna springa någon hundradel snabbare uppför trapporna.

Far: Är du en riktig racertjej?
Dotter: EserKILLE!

What? Är det här något vi bör glädjas eller förfasas över?

90-60-90

Nej, det är inte bröst-midja-höft-måtten det handlar om, en sån kropp fantiserar jag inte ens om längre, bäst före har passerat med ett årtionde eller så. Det är bara när jag står och sorterar lite vittvätt som det mantrat ringer i huvudet nuförtiden.

Why am I having this conversation?

Jag sitter och fyller i lite beställningar. Mitt emot mig vid bordet sitter en av tanterna som bor på min avdelning och bläddrar i en damtidning. Plötsligt:

Tant: Där är han! Din fästman.
Jag: Det där är drottning Margrethe av Danmark.
Tant: Nej! Nej, säger jag. Hör du det?! Han är din fästman.
Jag: Ok.

Jag väljer bort

Med moderskapet kom blödigheten på köpet. Ok, jag kanske lipade en flod eller två när Bambis mamma blev skjuten redan innan hormoncirkusen kickade in, men sedan hemulen såg dagens ljus har det helt klart eskalerat. Jag, som en gång i tiden var engagerad och skulle bli grävande journalist, ser för guds skull knappt ens på nyheterna längre. Jag orkar bara inte med mer elände. Inte för att det försvinner för att man blundar, men det är ju så bekvämt med förnekelse. Så länge det gäller oljeskadade fåglar, båtar som bordas av militär och annat lagom hemskt. Men när det kommer till det riktigt vidriga kan jag naturligtvis inte låta bli att titta fram bakom soffkudden. När det är mammor och barn som stympas, våldtas och dör av gammal hederlig brist på hälso- och sjukvård frossar jag hejdlöst. Vad är det frågan om?

Skicka en barnmorska till en blivande mamma i Somalia – Läkare utan gränser

Man vet aldrig när man får chansen att grilla sig till en släng malignt melanom nästa gång

Premiäruteserverings(lätt)öl på Styrsö. Ni som är intresserade av hur potträningen fortskrider kan slänga ett getöga på kläderna som hänger på tork på barnvagnen och dra era egna slutsatser utifrån det.

Kombinationen seg start och trotsålder självständighetsålder gjorde att allt vi gjorde tog i runda slängar en miljon år och mer eller mindre hela gårdagen spenderades således inomhus. På Stadium XXL, 421 och i bilen. All fun and games. Inte. Det gjorde vi vårt bästa för att kompensera idag. Summering: Två kräftröda men nöjda vuxna och ett inte det minsta solskadat barn. Trots att vi glömde att smörja in henne innan vi stack hemifrån. Väl godkänt betyg.

Och hur går det med potträningen?

Lägg märke till hur hon jobbar med olika texturer. Mammas lilla konstnär.

Jo tack, bara bra. Det är bara ett par detaljer som ska finslipas, sen är vi i hamn.