Obotlig optimist som jag är…

Snäppet värre än att det ligger stinkande kattbajs i porten är när det inte ligger kattbajs i porten. Trots att det stinker.

Snäppet värre än de jättestora spindlarna som satt i taket sist jag hämtade tvätt i torkrummet är att de inte satt kvar idag när jag var där i samma ärende. Jag antar att det betyder att de gömt sig i tvätten.

April april!

Klockan är 09:46. "Egentligen 08:46". Barnet har redan hunnit med tre lur av varierande kvalitet, eller ja, ska jag vara helt ärlig så var väl inget av dem särskilt trovärdigt:

1. "Pappa, varför har den där tavlan fått en randig svans?"
2. "Mamma, det kryper en vandringsspindel på väggen bakom dig."
3. "Usch, nu satte du dig på ett mosat äpple!"

Det kan bli en lång och spännande dag det här.

Let me rephrase

Två timmar, ett missat avsnitt av Morden, ett par vinröda nävar och ett ryggskott senare har jag fått ihop en liter prima blåbär. En liter. Jag var bombsäker på att det var minst två, men ännu en gång svek mig mitt ögonmått. Jag står dock fast vid att det finns mängder, åtminstone tre gånger så mycket, kvar att plocka – men det där om att det skulle gå "lätt" tar jag tillbaka. Det var tidsödande, karaktärsdanande och slitsamt. Dessutom bjöds det på gratis KBT-terapi för spindelrädda. Tjoho! Eventuellt fick jag också borrelia och/eller TBE.

Bara något litet att drömma mardrömmar om