Visar inlägg med etikett katter. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett katter. Visa alla inlägg

tisdag 3 december 2013

3. Det gulligaste djuret jag träffat under året

För det första; vad är det för emo-rubrik? För det andra så bor jag i stan. Jag träffar inte skitmycket djur. Någon ekorre och hare har vi väl på baksidan av huset men i övrigt är det mest kattlimpan på bilden ovan jag umgås med i djurväg. Han är gullig nästan jämt.

söndag 16 juni 2013

måndag 6 maj 2013

Att banta en katt

Jag äter. Katten blänger fördömande på mig.

Jag bajsar. Katten blänger fördömande på mig.

Jag tar en dusch. Katten blänger fördömande på mig.

Jag tar igen mig på soffan. Katten blänger fördömande på mig.

Jag går i riktning mot köket. Katten skrikjamar och springer i sicksack framför mina fötter så att jag ramlar över honom. Blänger sedan fördömande på mig.

torsdag 4 april 2013

"Jag vill vara ensam med honom en stund"

Det kändes fint att han fick möta den sista vilan i en solstrimma. Lilla gubben.

lördag 5 januari 2013

Eller så byter jag till porslinskatter

Den här, som är min personliga favorit, föll visst bort ur Hemulens bildkavalkad häromdagen. De där katterna och de där gardinerna är en outsinlig källa till glädje och irritation. Glädje för katterna som kan lurpassa på varann bakom dem. Irritation för mig som ideligen måste plocka loss dem då de fastnat. (Nej, fälla in klorna är tydligen inget alternativ när en sitter fast.) En vacker dag, när vi alla minst anar det ska jag göra ett och ryck och köpa samt sätta upp oförstörbara kevlargardiner.

lördag 24 mars 2012

Önskeinlägg: Katter och odlingslott

Hilda säger: Eller hur, hur mår katterna i bloggtorkan? Och.. har det inte varit väldigt fint väder ett par dagar nu? Vad händer på odlingslotten? :)

Låt oss börja med katterna: De ligger allt som oftast i någon kartong eller solstrimma och vilar sig i form. Jag lovar att återkomma ifall något spännande inträffar.
Och odlingslotten? Jodå, när som helst händer det. Att jag beställer frön. Inspiration och lust har börjat återvända efter förra årets tabbe att tacka ja till en plats i odlarföreningens styrelse. Ett tag kunde jag knappt gå till ica utan att någon konfronterade mig om redskapsbodens kärvande lås eller vem som slängt vad i komposterna.

Förra veckan var vi och röjde lite på lotten, jag vände jord och drack kaffe i solen och njöt av att inte vara ansvarig för något annat än mina egna kvadratmetrar. Hemulen fångade maskar och lagade soppa på gammelvatten som samlats i vecken på på en presenning.

Jag tar det i min egen takt. Någon dag när jag har osedvanligt mycket tid och ork tar jag en sväng förbi pegmatitbrottet och hämtar lite snyggsten (jodå Lisa, det finns en bergart som heter så) att lägga i gångarna. Vad gäller grödorna så har jag ändå tänkt så det mesta direkt på friland, så det är egentligen ingen större brådska med de där fröna, och rabarber och jordgubbar smultron och vinbär och örtkryddor och fan och hans moster kommer vare sig en vill eller inte. Perenner är den lata odlarens bästa vän.

söndag 5 februari 2012

Day 5 – 10am

Ett smakprov (hehe) på det maniska plastslickandet jag nämnde i förra inlägget. Om ni undrar över mängden sopor så... ja, jag har svårt att komma på en giltig ursäkt här. Jag vet inte riktigt vad som hänt faktiskt.

Day 4 – A stranger

Det här är ett jävligt udda beteende, att dricka avfrostningsvatten. Ingen jag känner skulle göra något sådant. Katten på bilden är alltså en främling.

Andra störda beteenden han hänger sig åt är maniskt slickande på plast samt att han gärna tvättar sin bror i röven efter att han vunnit ett slagsmål mot densamme. Till hans (och mitt) försvar ska sägas att han kommer från ett katthem och alltså eventuellt har haft en tuff uppväxt (som jag inte kan hållas ansvarig för).

lördag 14 januari 2012

Hej bloggen!

Du har helt rätt. Jag negligerar dig. Om det är till någon tröst så vill jag dock påpeka att jag har dåligt samvete över det. Lite åtminstone. Men jag kommer tillbaka så fort nyhetens behag lagt sig på iphone-fronten. Promise.

Tills dess tre mycket läsvärda inlägg av personer som troligtvis inte hänger på twitter/wordfeud dagarna i ända:

Amningsbloggen – Är barnstyrd avvänjning möjlig
Vilda barn – Att få känna
Sagogrynet – Felicia försvann och skrikmetoderna

Och för er som inte är intresserade av anknytning och dylikt trams (säkert jättemånga av er sort som hänger här), lite lättsmält pausunderhållning:

lördag 10 december 2011

Pavlovs katter

Med tanke på att man mest ser päls och ludd när man kikar in i katternas öron, vad mer kan det få plats där inne liksom, så tycker jag att det är rätt imponerande att de lärt sig höra skillnad på när man tar ut stora respektive små assietter ur skåpet. De förstnämnda reagerar de inte på. De senare äter de sin blötmat på och alltså ger det omedelbar respons bara man tar fram ett fat att lägga osten på.

De har också hyfsad koll på klockan. När den börjar närma sig sju på kvällen mäts reaktionstiden i tusendelar. Tidigare på dagen nöjer de sig med att ta en lätt jogg ut i köket för att kolla läget.

Obs, det är bara barnet jag ammar

Det där med ryggläge i soffan och lite daytime tv var ju värt ett försök iallafall.

torsdag 17 november 2011

Vardagsrealism

Jag: Vi borde nog tvätta överkastet. Fast vi kan ju ta det en gång när vi inte har så mycket tvätt.
Familjefadern: Ok.
Brorsan (katten alltså): Oh Long John! *kräks på och rakt genom överkastet så att det även sugs upp av familjefaderns påslakan och täcke*
Jag: *får hjärnblödning*


Alltså, på allvar, vi hade tillräckligt med tvätt som det var.

söndag 4 september 2011

Var är Brorsan?

Schysst man känner sig när man två timmar efter att man stängt balkongdörren hör ett svagt jamande. (Man = jag.)

söndag 21 augusti 2011

Osis

Typiskt, jag som just skulle byta sängkläder. Men de där två luddskallarna har jag såklart inte hjärta att köra bort, så jag får väl helt enkelt blogga istället. Vilken otur.

lördag 13 augusti 2011

Ett riktigt vilddjur i sängen

Här ligger en som just gjort klart för mig att om man tvunget ska ta sovmorgon i det har huset så ska samtliga fötter vara stilla och hållas under täcket.

Jag säger: klös inte den fot som föder dig, kattskaft. Och han ba: försök hindra mig då.