Imorgon kommer (kanske) ett ordentligt bokslut. Idag blir det enkäthysteri istället. Ni vet den där som alla gör idag.
1. Hände något i år/gjorde du något i år som aldrig hänt förut?
Att jag tar körkort hör inte till vanligheterna.
2. Höll du några av dina nyårslöften?
För ett år sedan påstod jag att 2011 var året då jag skulle börja skriva på min bok, det har jag inte gjort och jag lär inte göra det den närmaste tre timmarna heller, men jag har funderat och planerat. Jag såg också ljuset i tunneln på två andra stora projekt. Det första, att ta körkort, rodde jag i land med 5 maj. Det andra, hjälpmammeprovet, la jag förvisso sista handen vid i onsdags, men jag har inte skickat in det för rättning än. Över lag tycker jag ändå att jag har presterat fullt godkänt. Heja mig!
3. Blev någon/några av dina vänner föräldrar i år?
Icka blev mamma för andra gången, annars var det rätt lugnt på den fronten i verkliga livet, däremot ploppar det ut barn till höger och vänster hos bloggarna jag läser.
4. Dog någon som stod dig nära?
Nej, tack och lov.
5. Vilka länder besökte du?
Jag har inte varit utanför Götaland i år.
6. Är det något du saknar år 2011 som du vill ha år 2012?
Lite mer tid och lite högre lön skulle sitta fint. Så kanske jag får ro att börja på den där boken trots allt.
7. Vilket datum från år 2011 kommer du alltid att minnas?
Inget särskilt. Visst, det hände en del stora grejer. Typ Fukushima och Utøya, men jag har redan glömt de exakta datumen.
8. Vad var din största framgång 2011?
Att jag bytte jobb och tog körkort.
9. Största misstaget?
Det känns spontant som att jag undvikit att begå några dundertabbar i år.
10. Har du varit sjuk eller skadat dig?
Jag testkörde vattkoppor tidigare i höstas. Det var helt klart överskattat.
11. Bästa köpet?
Bilen?
12. Vad spenderade du mest pengar på?
Mat.
13. Gjorde någonting dig riktigt glad?
Min unge. Min man. Min odlingslott. Körkortet. Att jag vann nyårsutlottningen hos Karins konstgrepp. Och en massa annat. Jag är glad oftare än man kan tro.
14. Vilka sånger kommer alltid att påminna dig om 2011?
Eric Saades Popular. Min unge har fallit pladask för den såpass att jag har svårt att tänka mig att nästa års melodifestival kommer bjuda på något som toppar den.
15. Var du gladare eller ledsnare i år jämfört med tidigare år?
Både och. Förra året var jag i chock efter mammas död. I år har jag orkat börja känna efter igen.
16. Vad önskar du att du gjort mer?
Skrivit.
17. Vad önskar du att du gjort mindre?
Tjatat.
18. Hur tillbringade du julen 2011?
Hemma med min lilla familj. Kravlöst.
19. Blev du kär i år?
Jag fortsatte vara kär i min familj.
20. Favoritprogram på TV?
True blood, Landet Brunsås och På spåret.
21. Bästa boken du läst i år?
På Chesil Beach av Ian McEwan. Den gav mig tillbaka läsglädjen efter lång tids stiltje.
22. Största musikaliska upptäckten?
Musikalisk upptäckt? Nu förstår jag inte.
23. Något du önskade dig och fick?
Körkort.
24. Något du önskade dig men inte fick?
Tid och ork att skriva.
25. Vad gjorde du på din födelsedag 2011?
Eftersom det var en tisdag så antar jag att jag jobbade. Jag minns faktiskt inte.
26. Finns det någonting som skulle gjort ditt år ännu bättre?
En diskmaskin kanske?
27. Vad fick dig att må bra?
Se fråga 13.
28. Vilken kändis var du mest sugen på?
Sjukt ointressant fråga. Jag har aldrig särskilt attraherad av kändisar.
29. De bästa nya människorna du träffade?
Bortsett från några fellow amningshysterikor stiftade jag inte många nya bekantskaper.
30. Vad har du för nyårslöften inför 2012?
Att finnas där för min unge. Kanske börja på den där uttjatade gamla boken.
lördag 31 december 2011
Frågan är om jag eller barnet är mest exalterad över den här
fredag 30 december 2011
Årets sömnkvot är tydligen redan fylld
Barnet som gick och la sig halv elva igår och gick upp vid sju i morse, och som enligt barnafadern inte sovit middag, har tydligen inga planer på att gå och lägga sig idag.
Jag, som sovit cirka två timmar i natt, får svårare och svårare att vara snäll och trevlig.
Jag, som sovit cirka två timmar i natt, får svårare och svårare att vara snäll och trevlig.
Hur gick det sen?
Strax efter mig kliver en vansinnigt stressad man med två stora resväskor ombord på spårvagnen och frågar föraren om han kan trycka plattan i mattan. Tydligen har han beställt en taxi som inte dykt upp och nu är han på väg att missa sitt tåg. Föraren lovar att göra sitt bästa (i Göteborg har vi ungefärliga tider i kollektivtrafiken, på riktigt alltså).
Båda talar lite halvknagglig svenska men nästan direkt visar det sig att de har ett annat gemensamt språk (inget stort typ engelska eller arabiska utan något jag aldrig hört talas om, vad är oddsen?) och konversationen går med ens i en rasande fart, precis som spårvagnen.
Plötsligt skickar föraren över sin privata mobil till den stressade mannen. Han har lyckats få någon taxikontakt på tråden och när vi kommer en bit ner på Linnégatan står en taxichaufför med öppen baklucka och väntar.
Mannen tackar föraren för hjälpen, kastar sig ur vagnen, hystar in sina väskor i bagaget på taxin och slänger sig in i framsätet. Taxin gör en rivstart.
Och jag som trodde jag skulle ha svårt att hålla mig vaken på väg till jobbet.
Båda talar lite halvknagglig svenska men nästan direkt visar det sig att de har ett annat gemensamt språk (inget stort typ engelska eller arabiska utan något jag aldrig hört talas om, vad är oddsen?) och konversationen går med ens i en rasande fart, precis som spårvagnen.
Plötsligt skickar föraren över sin privata mobil till den stressade mannen. Han har lyckats få någon taxikontakt på tråden och när vi kommer en bit ner på Linnégatan står en taxichaufför med öppen baklucka och väntar.
Mannen tackar föraren för hjälpen, kastar sig ur vagnen, hystar in sina väskor i bagaget på taxin och slänger sig in i framsätet. Taxin gör en rivstart.
Och jag som trodde jag skulle ha svårt att hålla mig vaken på väg till jobbet.
Jag är inte ljudkänslig, men...
Plötsligt snarkar hela familjen. Inte jag såklart, eftersom jag sov två timmar på förkvällen och sedan gick upp och drack en burk julmust och kvicknade till efter att barnet somnat, men de andra.
Familjefadern kör någon slags growl-variant medan barnet och en av katterna håller sig på en mer normal nivå. Att grannen tycks ha drabbats av tbc underlättar inte heller insomnandet.
Fan vad kul det kommer bli att gå upp om två och en halv timme.
Familjefadern kör någon slags growl-variant medan barnet och en av katterna håller sig på en mer normal nivå. Att grannen tycks ha drabbats av tbc underlättar inte heller insomnandet.
Fan vad kul det kommer bli att gå upp om två och en halv timme.
torsdag 29 december 2011
Men varför skaffade du barn då, om det nu är så jävla jobbigt?!
Barnet och hennes far har åkt bil i tre timmar idag. Två av de timmarna sov hon. Hellre det än att hon blir åksjuk förstås, men barn som är vakna till halv elva på kvällen är inte på något sätt ett underskattat fenomen. Tvärtom.
Bebisar som är vakna till halv elva – ok. "Stora" barn som förstår för mycket, men samtidigt för lite av vuxenprogram och som håller sig vakna till halv elva och tvingar en att hålla uppe en fasad av måttfullhet när det kommer till sena kolhydratintag – not so.
Och om det inte blir någon fantastisk årskrönika publicerad på den här bloggen i år så vet ni vems fel det är. (Inte mitt.)
Bebisar som är vakna till halv elva – ok. "Stora" barn som förstår för mycket, men samtidigt för lite av vuxenprogram och som håller sig vakna till halv elva och tvingar en att hålla uppe en fasad av måttfullhet när det kommer till sena kolhydratintag – not so.
Och om det inte blir någon fantastisk årskrönika publicerad på den här bloggen i år så vet ni vems fel det är. (Inte mitt.)
Jul+bok
Vid det här laget antar jag att ni lärt er att jag älskar enkäter och listor. Så, medan jag jobbar bjuder jag på en tidsinställd sådan som jag hittade hos min kusin bibliotekarien. Here it goes:
Har du fått några böcker i julklapp i år?
En. Fanny Ambjörnssons Rosa – Den farliga färgen. Som jag har längtat!
Har du gett bort några böcker i år? Vilken/vilka och till vem?
Tre. Steve Jobs-biografin till min styvfar (som knappt tar i Apples produkter med tång), en bok om skägg till lillebror och en träna svenska-bok till lillasysters pojkvän.
Hann du läsa nånting under julhelgen, och vad i så fall?
Några sidor ur Fria Tidningen på toaletten och något kapitel i den episka Gandhi-biografin som jag somnat ifrån varje kväll hela hösten.
Har du någon bok/några böcker som du alltid läser på julen?
Nej, är det normalt beteende?
Vilken tycker du är den allra bästa julboken?
Jag har nog aldrig läst en så kallad julbok.
Och till sist: hur mycket choklad har du ätit?
Alldeles för lite. Det finns kvar av både marsipabröden och hemulfaderns hemmagjorda tryfflar.
Har du fått några böcker i julklapp i år?
En. Fanny Ambjörnssons Rosa – Den farliga färgen. Som jag har längtat!
Har du gett bort några böcker i år? Vilken/vilka och till vem?
Tre. Steve Jobs-biografin till min styvfar (som knappt tar i Apples produkter med tång), en bok om skägg till lillebror och en träna svenska-bok till lillasysters pojkvän.
Hann du läsa nånting under julhelgen, och vad i så fall?
Några sidor ur Fria Tidningen på toaletten och något kapitel i den episka Gandhi-biografin som jag somnat ifrån varje kväll hela hösten.
Har du någon bok/några böcker som du alltid läser på julen?
Nej, är det normalt beteende?
Vilken tycker du är den allra bästa julboken?
Jag har nog aldrig läst en så kallad julbok.
Och till sist: hur mycket choklad har du ätit?
Alldeles för lite. Det finns kvar av både marsipabröden och hemulfaderns hemmagjorda tryfflar.
onsdag 28 december 2011
Ensam hemma-mat
Nu struntar vi i att bilden är alldeles gul och konstig. Det kan bli så när man kombinerar mobilkamera med lysrör och gult porslin. Låt oss istället fokusera på en av mina absoluta favoriträtter. Enkel och genial:
Skär blomkål i tunna skivor och strimla fänkål. Ungefär lika mycket av varje.
Strö över nymalen svartpeppar, flingsalt och citronzest efter behag. (Jag tycker skalet av en citron är lagom om man utgår från ett halv blomkålshuvud och vad gäller salt så är det bra att komma ihåg att halloumin som ska ätas till också är rätt salt.)
Ringla över kallpressad rapsolja. Också efter tycke och smak.
Blanda.
Grilla halloumi.
Ät.
Den är rätt smaklös faktiskt
Jag har aldrig blivit ifrågasatt när jag valt att få byta räkan (och tonfisken) mot en annan bit, har du?
Krp krp
Jag tror bestämt att jag nämnde Karins konstgrepp igår, jag tror till och med bestämt att jag nämnde att jag kanske tänkte köpa något ur hennes webshop. Ett sånt här tandhalsband köper jag. Om jag inte vinner det i hennes nyårsutlottning vill säga.
Ps. Bilden har jag snott rätt av från Karin.
tisdag 27 december 2011
The reader
Om du kikar lite snett ner till höger så borde ni hitta en lista med bloggar jag följer. Den har jag uppdaterat idag. Kanske hittar du en ny favorit?
I augusti i år gav jag mig på mastodontprojektet att skriva några rader om varje blogg jag följer. Många blev glada för uppmärksamheten, någon kände inte alls igen sig och någon blev till och med lite stött. Till er som inte blev jättenöjda med hur jag framställde er vill jag påpeka att jag inte vill er något illa, ibland blir det bara lite knasigt när man ska försöka göra sig rolig i text. Det där med tonfall som inte går fram, ni vet.
Hur som helst. Nu gör jag ett nytt försök med de bloggar jag hittat eller återupptäckt sedan dess. Håll till godo:
Avanai och Jesus
Det är svårt att prata tro i en sekulariserad värld, och lätt att känna sig dum. I en blogg ämnad för just det blir det kanske lättare och de som inte är intresserade kan hålla sig undan.
Spin off på Lisas "vanliga" blogg. Om det är för att jag "känner" henne sedan tidigare som jag fascineras så av den andliga sidan, eller om jag hade fastnat ändå, det vet jag faktiskt inte. Jag tycker i vilket fall som helst om tonen där.
Awesome people reading
Kändisar läser också.
En helt ny karriär
Om att forska, pussla å tänka på nobelpris.
En till "sidoblogg", med avsändare tuffaste motvalls. Jag brukar ju hävda att jag gillar de där gamla leffebloggarna bäst, men jag börjar ana en trend. Kanske blir 2012 året då jag börjar läsa nischade bloggar istället. Min inkörsport till den här djävulskvinnan var Diagnos: jävligt förbannad.
En vanlig dag på heroin
Jag är en ganska vanlig Malmö-tjej på 25 år. Eller ja, helt vanlig är jag väl inte. Eftersom jag sedan tio år tillbaka är sprutnarkoman tillhör jag de facto en minoritet.
Jävlar vad den här tjejen kan sätta ord på saker. Jag tror att hon kommer gå långt.
Esmes mamma
32 år, förälskad i Esme och hennes pappa. Fanatisk tv-tittare, tacksam hobbytyckare. Bosatt i Stockholm, verksam som PR-konsult.
Jag läser sjukt många bloggar som skrivs av andra småbarnsmorsor (som i någon utsträckning delar mina värderingar om föräldraskap). Kanske inte så underligt då vi så att säga befinner oss på samma ställe i livet. Men. Hur intressant det än är att läsa om deras barn så är det mest det andra som fångar mig, det som gjort och gör dem till de personer de är idag. Läs till exempel det här inlägget om en svåger.
Glisjox
Saker jag tillverkat.
Jag har köpt en symaskin. Den står här bredvid soffan. När disken är diskad och lägenheten städad och papprena sorterade och hjälpmammeprovet är insikckat kanske jag vågar bekanta mig lite närmare med den. Hos den här glisjoxaren som jag träffade på ett gerillamöte hittar jag inspiration till framtida projekt.
It could be worse... I could be Sting
Det här är ibland en lightblogg. Inget storstilat, ytterst få analyser och typ inga djupdyk. Jag ser det lite som substitutet för den där rökpausen jag aldrig tar.
Är det inte småbarnsliv så är det ofrivillig barnlöshet. Min fixering kring barnalstrande tycks aldrig upphöra. Och så handlar det om en del annat också, men tankarna kring IVF är vassast tycker jag.
Johanna Lagerfors
Jag gillar att dokumentera saker. Fota, skriva ner, lägga märke till och komma ihåg. Därför finns den här bloggen. Jag är journalist och bor i Göteborg, men reser ofta kors och tvärs i världen.
Och så ba åker hon till Japan och tar en massa skitsnygga bilder och skriver så bra och träffar fantastiska människor och äter gott och dricker gott och jag får stanna hemma.
Karins konstgrepp
Jag heter Karin. Jag är 30 år och ganska märkvärdig. Jag gillar att: titta på saker, skapa saker, läsa saker, lyssna på saker, skratta åt saker, hytta åt saker och äta saker.
Jag gillar när det inte är så mycket spärrar och ängsligt kring vad folk ska tycka. Jag gillar Karin och jag gillar Karins projekt. Någon dag när jag känner mig spontan kanske jag till och med köper något ur hennes webshop.
LillaGrå
Fantasilöst namn efter vår feta katt. 30 och lite till. Två barn, ett litet och ett stort. En "karl" som de brukar säga. B säger jag. För många katter och en gammal envis hund. Är säkert rätt tråkig och grå fastän jag försöker dölja det med färgglada kläder och saker. Det här är min klagomur.
Om hon bodde i Göteborg skulle jag tvinga henne att bli min vän. Hon skulle vara klok och balanserad och erfaren och säga att det nog blir bra när jag har ångest över vilken dålig morsa jag är och över att min unge är helt rosa. Och så skulle vi fika. Och dricka öl ibland.
Lyckoprickar
Här är Hästbloggen med alldeles för mycket barnsnack eller Familje/Mammabloggen med på tok för mycket hästar... Jag, Anna (30+) bor i vackra Västerbotten tillsammans med Pappa Pilot, 6-åriga dotter, Stora N och vår 0-åriga son, Lilla N. Vi har också en Galgo Espanol-tik och två kallblodshästar.
När någon ber mig berätta var jag är och vad jag gör om tio år så drömmer jag mig förvånansvärt ofta till Västerbotten (eller Norrbotten) och nästan lika ofta är kallblodshästar en del av ekvationen. Men jag svarar alltid något annat, för hur ska jag kunna styra upp allt det där?
niskalainen
niskalainen: förlängt adj. (urspr. niska) som beskriver en person; t.ex. hon är niska; dvs. snygg, rolig, smart, begåvad, trevlig, intressant, het, underbar. Jag är musiklärare, sångpedagog, mamma och en rätt härlig person helt enkelt!
Västerbottenskvinna. Småbarnsmorsa. Dissar tillsatser och överlever utan att hetsäta kött flera gånger om dagen. Jag sympatiserar.
Pandamamman
Jobbig men kul.
Trivsamt och familjigt men ändå lite vasst. När jag gnäller om att håret inte gör som jag vill känner jag mig fåfäng och dum, men när Pandamamman gnäller om att håret inte gör som hon vill säger jag hell yeah! När jag säger att amning är the shit blir jag ängslig och tror att Agnes Wold ska komma och läxa upp mig, men när Pandamamman säger att amning är the shit säger jag hell yeah! Och när jag vill skryta om en ny fin pryl så hejdar jag mig och tänker att det är väl ingen intresserad av, men när Pandamamman har skaffat en snygg tapet och ett rutigt golv och en käck sittmöbel till hallen säger jag hell yeah! och är visst intresserad.
Superficial Ragdoll
De tår du trampar på idag kan ha förbindelse med den röv du måste slicka imorgon.
Hon är helt säkert trevlig och helt fantastisk att ha att göra med, men jag är ändå lite rädd. (Obs, jag har ingen förklaring till varför.) Så jag ger mig inte in i några diskussioner, men jag tänker såklart fortsätta läsa och nicka gillande såhär på lite avstånd.
Sälj Grej Med Tjej
Sälj Grej Med Tjej, inte att förknippas med Sälj Tjej Med Grej fokuserar endast på reklam där tjejer säljer. Bokhyllor, bilar eller trädgårdsredskap. Allt går att sälja med en tjej.
Nej men en slickbar barnröv i en reklam för isglass är väl helt normalt, vad ska man annars lägga fokus på? En bild på glassen ifråga? Men då köper väl ingen? Var nu inte så bitter lilla gumman.
Vilse i lingonskogen
En blogg om mens.
För var hittar man annars information om bananbladsbindor, menskonstnärer och menskonferenser?
Välkommen in i röran!
Feminist, fuskvegetarian, miljötaliban, Øresundspendlare, schlagernörd, småbarnsförälder, språkpolis, badkruka & julfetischist. Allt utan inbördes rangordning!
Kanske är hon inte alls förbannad eller bitter, men jag får intrycket att hon är det, och det är menat som en komplimang. För jag tycker att det är konstigt att så många kan gå genom livet, bilda familj och göra karriär och så utan att stanna upp och ba "Men va' fan?! Det här är inte ok!" emellanåt.
I augusti i år gav jag mig på mastodontprojektet att skriva några rader om varje blogg jag följer. Många blev glada för uppmärksamheten, någon kände inte alls igen sig och någon blev till och med lite stött. Till er som inte blev jättenöjda med hur jag framställde er vill jag påpeka att jag inte vill er något illa, ibland blir det bara lite knasigt när man ska försöka göra sig rolig i text. Det där med tonfall som inte går fram, ni vet.
Hur som helst. Nu gör jag ett nytt försök med de bloggar jag hittat eller återupptäckt sedan dess. Håll till godo:
Avanai och Jesus
Det är svårt att prata tro i en sekulariserad värld, och lätt att känna sig dum. I en blogg ämnad för just det blir det kanske lättare och de som inte är intresserade kan hålla sig undan.
Spin off på Lisas "vanliga" blogg. Om det är för att jag "känner" henne sedan tidigare som jag fascineras så av den andliga sidan, eller om jag hade fastnat ändå, det vet jag faktiskt inte. Jag tycker i vilket fall som helst om tonen där.
Awesome people reading
Kändisar läser också.
En helt ny karriär
Om att forska, pussla å tänka på nobelpris.
En till "sidoblogg", med avsändare tuffaste motvalls. Jag brukar ju hävda att jag gillar de där gamla leffebloggarna bäst, men jag börjar ana en trend. Kanske blir 2012 året då jag börjar läsa nischade bloggar istället. Min inkörsport till den här djävulskvinnan var Diagnos: jävligt förbannad.
En vanlig dag på heroin
Jag är en ganska vanlig Malmö-tjej på 25 år. Eller ja, helt vanlig är jag väl inte. Eftersom jag sedan tio år tillbaka är sprutnarkoman tillhör jag de facto en minoritet.
Jävlar vad den här tjejen kan sätta ord på saker. Jag tror att hon kommer gå långt.
Esmes mamma
32 år, förälskad i Esme och hennes pappa. Fanatisk tv-tittare, tacksam hobbytyckare. Bosatt i Stockholm, verksam som PR-konsult.
Jag läser sjukt många bloggar som skrivs av andra småbarnsmorsor (som i någon utsträckning delar mina värderingar om föräldraskap). Kanske inte så underligt då vi så att säga befinner oss på samma ställe i livet. Men. Hur intressant det än är att läsa om deras barn så är det mest det andra som fångar mig, det som gjort och gör dem till de personer de är idag. Läs till exempel det här inlägget om en svåger.
Glisjox
Saker jag tillverkat.
Jag har köpt en symaskin. Den står här bredvid soffan. När disken är diskad och lägenheten städad och papprena sorterade och hjälpmammeprovet är insikckat kanske jag vågar bekanta mig lite närmare med den. Hos den här glisjoxaren som jag träffade på ett gerillamöte hittar jag inspiration till framtida projekt.
It could be worse... I could be Sting
Det här är ibland en lightblogg. Inget storstilat, ytterst få analyser och typ inga djupdyk. Jag ser det lite som substitutet för den där rökpausen jag aldrig tar.
Är det inte småbarnsliv så är det ofrivillig barnlöshet. Min fixering kring barnalstrande tycks aldrig upphöra. Och så handlar det om en del annat också, men tankarna kring IVF är vassast tycker jag.
Johanna Lagerfors
Jag gillar att dokumentera saker. Fota, skriva ner, lägga märke till och komma ihåg. Därför finns den här bloggen. Jag är journalist och bor i Göteborg, men reser ofta kors och tvärs i världen.
Och så ba åker hon till Japan och tar en massa skitsnygga bilder och skriver så bra och träffar fantastiska människor och äter gott och dricker gott och jag får stanna hemma.
Karins konstgrepp
Jag heter Karin. Jag är 30 år och ganska märkvärdig. Jag gillar att: titta på saker, skapa saker, läsa saker, lyssna på saker, skratta åt saker, hytta åt saker och äta saker.
Jag gillar när det inte är så mycket spärrar och ängsligt kring vad folk ska tycka. Jag gillar Karin och jag gillar Karins projekt. Någon dag när jag känner mig spontan kanske jag till och med köper något ur hennes webshop.
LillaGrå
Fantasilöst namn efter vår feta katt. 30 och lite till. Två barn, ett litet och ett stort. En "karl" som de brukar säga. B säger jag. För många katter och en gammal envis hund. Är säkert rätt tråkig och grå fastän jag försöker dölja det med färgglada kläder och saker. Det här är min klagomur.
Om hon bodde i Göteborg skulle jag tvinga henne att bli min vän. Hon skulle vara klok och balanserad och erfaren och säga att det nog blir bra när jag har ångest över vilken dålig morsa jag är och över att min unge är helt rosa. Och så skulle vi fika. Och dricka öl ibland.
Lyckoprickar
Här är Hästbloggen med alldeles för mycket barnsnack eller Familje/Mammabloggen med på tok för mycket hästar... Jag, Anna (30+) bor i vackra Västerbotten tillsammans med Pappa Pilot, 6-åriga dotter, Stora N och vår 0-åriga son, Lilla N. Vi har också en Galgo Espanol-tik och två kallblodshästar.
När någon ber mig berätta var jag är och vad jag gör om tio år så drömmer jag mig förvånansvärt ofta till Västerbotten (eller Norrbotten) och nästan lika ofta är kallblodshästar en del av ekvationen. Men jag svarar alltid något annat, för hur ska jag kunna styra upp allt det där?
niskalainen
niskalainen: förlängt adj. (urspr. niska) som beskriver en person; t.ex. hon är niska; dvs. snygg, rolig, smart, begåvad, trevlig, intressant, het, underbar. Jag är musiklärare, sångpedagog, mamma och en rätt härlig person helt enkelt!
Västerbottenskvinna. Småbarnsmorsa. Dissar tillsatser och överlever utan att hetsäta kött flera gånger om dagen. Jag sympatiserar.
Pandamamman
Jobbig men kul.
Trivsamt och familjigt men ändå lite vasst. När jag gnäller om att håret inte gör som jag vill känner jag mig fåfäng och dum, men när Pandamamman gnäller om att håret inte gör som hon vill säger jag hell yeah! När jag säger att amning är the shit blir jag ängslig och tror att Agnes Wold ska komma och läxa upp mig, men när Pandamamman säger att amning är the shit säger jag hell yeah! Och när jag vill skryta om en ny fin pryl så hejdar jag mig och tänker att det är väl ingen intresserad av, men när Pandamamman har skaffat en snygg tapet och ett rutigt golv och en käck sittmöbel till hallen säger jag hell yeah! och är visst intresserad.
Superficial Ragdoll
De tår du trampar på idag kan ha förbindelse med den röv du måste slicka imorgon.
Hon är helt säkert trevlig och helt fantastisk att ha att göra med, men jag är ändå lite rädd. (Obs, jag har ingen förklaring till varför.) Så jag ger mig inte in i några diskussioner, men jag tänker såklart fortsätta läsa och nicka gillande såhär på lite avstånd.
Sälj Grej Med Tjej
Sälj Grej Med Tjej, inte att förknippas med Sälj Tjej Med Grej fokuserar endast på reklam där tjejer säljer. Bokhyllor, bilar eller trädgårdsredskap. Allt går att sälja med en tjej.
Nej men en slickbar barnröv i en reklam för isglass är väl helt normalt, vad ska man annars lägga fokus på? En bild på glassen ifråga? Men då köper väl ingen? Var nu inte så bitter lilla gumman.
Vilse i lingonskogen
En blogg om mens.
För var hittar man annars information om bananbladsbindor, menskonstnärer och menskonferenser?
Välkommen in i röran!
Feminist, fuskvegetarian, miljötaliban, Øresundspendlare, schlagernörd, småbarnsförälder, språkpolis, badkruka & julfetischist. Allt utan inbördes rangordning!
Kanske är hon inte alls förbannad eller bitter, men jag får intrycket att hon är det, och det är menat som en komplimang. För jag tycker att det är konstigt att så många kan gå genom livet, bilda familj och göra karriär och så utan att stanna upp och ba "Men va' fan?! Det här är inte ok!" emellanåt.
Grönt nytt år?
Jag har inga planer på nyårslöften om att äta tråkigare eller motionera mer. Däremot blir jag genuint glad varje gång jag lyckas förändra en vana och på så vis bli lite mindre miljöbovig. Att jag slutade röka för drygt fyra år sedan är nog det som toppar listan hittills. Det var mitt ständigt dåliga samvete dessförinnan, oavsett hur mycket jag än åkte kollektivt och sopsorterade.
Eftersom jag inte befattar mig med facebook får jag helt enkelt lita på att Lisa vet vad hon gör när hon tipsar om en grupp om miljövänligare vardagsliv. Visst kan man köpa utsläppsrätter i julklapp till sin svåger, men det är ju de "små" grejerna man gör hela tiden som gör skillnaden. Bra initiativ!
Eftersom jag inte befattar mig med facebook får jag helt enkelt lita på att Lisa vet vad hon gör när hon tipsar om en grupp om miljövänligare vardagsliv. Visst kan man köpa utsläppsrätter i julklapp till sin svåger, men det är ju de "små" grejerna man gör hela tiden som gör skillnaden. Bra initiativ!
måndag 26 december 2011
Say cheese
Vi har en stadig bit Brilliat Savarin och ett krus Stilton i kylen. Synd att de inte kan gå in hit till soffan själva bara. Ååå, ost. *dreglar lite* Om jag fick välja bara ett livsmedel att äta resten av mitt liv skulle det bli ost. Utan tvekan.
Ps. Ni är några stycken som googlat kombinationen ost och amning och till er vill jag säga följande: Det går alldeles utmärkt att äta ost och amma. Gärna samtidigt. Allt som är bra för ditt välbefinnande gynnar amningen (utom typ missbruk och tungmetaller, om nu någon känner att de bara måste dra det uttalandet till sin spets). Undantag: Du eller ditt barn tål i inte mjölkprotein.
Ps 2. Tur att jag har en man som kan gå. Och som kan hämta ost när han ändå är uppe och går. Och som kan värma glögg.
Ps. Ni är några stycken som googlat kombinationen ost och amning och till er vill jag säga följande: Det går alldeles utmärkt att äta ost och amma. Gärna samtidigt. Allt som är bra för ditt välbefinnande gynnar amningen (utom typ missbruk och tungmetaller, om nu någon känner att de bara måste dra det uttalandet till sin spets). Undantag: Du eller ditt barn tål i inte mjölkprotein.
Ps 2. Tur att jag har en man som kan gå. Och som kan hämta ost när han ändå är uppe och går. Och som kan värma glögg.
Sjung jordärtskockans lov
Efter att par dagars idogt ätande längtar jag efter kål och rotfrukter och annat som inte resulterar i matkoma och svängigt blodsocker, även om jag såklart kommer fortsätta hetsäta godis tills allt är slut.
Vi kör redan minimalistiskt julbord med bara några få favoriter, men nästa år får vi nog banta det ytterligare och när ungen är större kanske vi till och med kan ta bort de tråkiga barnvänliga inslagen, för det här konceptet att äta julmat i dagarna tre eller ännu mer, hur kul är det egentligen? Och vad passar då bättre än att Mirandas have tipsar om vad man kan använda den fenomenala jordärtskockan till?!
Imorgon åker hemulen och hennes far till farmodern och farfadern och stannar någon dag eller två, egentligen skulle jag också ha följt med men jag hade missuppfattat vilken dag vi snackade om och har inte lust att hetsa hem igen på onsdag kväll för att kliva upp och jobba på torsdag morgon så jag blir hemma. Hur som helst: jävar vad jag ska äta typ grekisk sallad eller strimlad fänkål och rå blomkål med citruszest, flingsalt och olivolja och kanske en skiva grillad halloumi när jag är ensam hemma. Till det isvatten, p1 och askes.
Vi kör redan minimalistiskt julbord med bara några få favoriter, men nästa år får vi nog banta det ytterligare och när ungen är större kanske vi till och med kan ta bort de tråkiga barnvänliga inslagen, för det här konceptet att äta julmat i dagarna tre eller ännu mer, hur kul är det egentligen? Och vad passar då bättre än att Mirandas have tipsar om vad man kan använda den fenomenala jordärtskockan till?!
Imorgon åker hemulen och hennes far till farmodern och farfadern och stannar någon dag eller två, egentligen skulle jag också ha följt med men jag hade missuppfattat vilken dag vi snackade om och har inte lust att hetsa hem igen på onsdag kväll för att kliva upp och jobba på torsdag morgon så jag blir hemma. Hur som helst: jävar vad jag ska äta typ grekisk sallad eller strimlad fänkål och rå blomkål med citruszest, flingsalt och olivolja och kanske en skiva grillad halloumi när jag är ensam hemma. Till det isvatten, p1 och askes.
lördag 24 december 2011
fredag 23 december 2011
Tidsoptimism
På spåret börjar om en kvart.
Skinkan är griljerad.
Gröten är kokad.
Barnet är nattat. Inte.
Skinkan är griljerad.
Gröten är kokad.
Barnet är nattat. Inte.
I-landsproblemet löst
Mäkta osugen som jag var på att åka till stormarknaden idag blev jag sjukt nöjd när jag hittade ekologisk skinka i vår närbutik på väg hem från jobbet igår. Det i kombination med att vantarna bara var pseudoförsvunna kickade äntligen igång lite julstämning i det här hushållet. Tjoho!
Nu ska jag bara satsa på att få risgrynsgröten kokad, skinkan griljerad och barnet nattat innan På spåret börjar om knappt två timmar, så är vi all set sen. (Who am I kidding?)
Nu ska jag bara satsa på att få risgrynsgröten kokad, skinkan griljerad och barnet nattat innan På spåret börjar om knappt två timmar, så är vi all set sen. (Who am I kidding?)
torsdag 22 december 2011
Vantarna är upphittade!
Jag hade tydligen slängt ner dem i vagnen (som ungen för en gångs skull åkt i till förskolan) på vägen ut. Väldigt udda beteende. Men hellre det än längs vägen någonstans.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)