Alltså, vad får mig inte att börja gråta? Låt mig komma med ett exempel; ta den här låten och byt ut alla saker som nämns mot vilka andra saker som helst och "my favorite things" mot "de saker jag börjar lipa av" så är vi något på spåren.
Jag börjar gråta varje gång jag ser en ambulansutryckning, varje gång jag tänker på Dawit Isaak, varje gång jag läser om flyktingarna på Lampedusa, varje gång jag hör någon låt som mamma brukade lyssna på när jag var liten och hon var ung och stark och det var bara vi två, varje gång jag ser reklam för en välgörenhetsorganisation. Varje gång jag ger mig ut i världen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar