På plussidan med att vara vuxen

Häromdagen på jobbet: en pedagog kommer till köket för att hämta mer av den vegetariska maten. Tror jag. Egentligen är hen bara där för att lyfta av osttäcket från den vegetariska maten, för "X har ju redan ätit så bra och är bara sugen på lite ost".
– Nej, det är inte ok. Det är rätt tråkigt för den som blir utan osttäcke på sin portion. Dessutom: om hen inte är hungrigare än att hen bara vill ha lite ost så kanske hen inte behöver äta mer alls.
Köper på vägen hem med mig ostar att äta istället för kvällsmat.

Just nu: Nekar mitt barn mer skärmtid innan simskolan om en timme, samtidigt som jag själv sitter framför datorn.

Är det ok om jag petar bort de här gurkbitarna?

Hör upp! Jag har gjort det igen, jag har lagat en rätt som mitt barn åt med god aptit! (Bortsett från "gurkbitarna". Eller squashen, som vi vuxna brukar säga.)

Pastagratäng med squash och feta

För 3 stadiga portioner och ett par lunchlådor tager du på ett ungefär:

1–2 gul(a) lök(ar)
500 g färs
1 liten squash
1 msk tomatpuré
500 g krossad tomat
1 tsk torkad basilika
1 tsk torkad oregano
4 vitlöksklyftor
150 g fetaost
2 dl grädde
salt
peppar

200 g okokt pasta

Hacka löken och fräs den tillsammans med färsen i en någorlunda rymlig kastrull. Skär under tiden squashen i lagom tunna halvmånar eller kvartar.
Hysta i squash, tomatpuré, krossad tomat, örter och pressad vitlök i färsfräset och låt koka ihop några minuter.
Ta kastrullen av plattan och smula ner fetaosten, häll på grädden och smaka av med salt och peppar. Blanda i pastan men håll lite koll så det inte blir stabbigt. Hellre för blött än för torrt är en bra tumregel när det gäller lasagner och pastagratänger.
Häll alltihop i en ugnsform och gratinera på 225°c i 20–25 minuter nånting.
Servera med fördel tillsammans med vitkålssallad.

Spider pig, spider pig…

High tech

På mitt second job finns en gammal kassettbandspelare. Jag är nyfiken på vad det kan tänkas vara på bandet som sitter i men har inte vågat trycka på play och höra efter, tänk om det är typ en ljudbok och hen som jag vikarierar för är mitt i något spännande parti och jag inte lyckas spola tillbaks till rätt ställe.

Jag är även fascinerad över funktionerna "full auto stop", "mechanical pause" och "one touch recordning". Alltså, jag fattar ju att det måste vara något alldeles utöver det vanliga blir samtidigt lite fundersam. Vad skulle alternativet vara liksom? Att en var tvungen att ropa på en vän som kunde komma och hjälpa till att trycka på alla knappar som behövde tryckas på när DEN DÄR låten en väntat på att få spela in plötsligt spelades på Tracks?

Röv

Nämen såklart postades bara en tredjedel av förra inlägget också. Så att jag blev tvungen att gå in och redigera i efterhand med storfummelfingrarna i bloggers jävla webversion som "inte stöds av den här webläsaren".

Tack för en fantastisk lördag!

Så passivt aggressivt jävla jävelsur just nu. Min dag:

Blev väckt strax före sju. Klev upp tillsammans med barnet och lät den andra vuxna personen få sovmorgon.

Åkte en snabb sväng till Frölunda torg med man och barn och köpte en present. Sämsta sättet att umgås.

Kom hem, slog in paket, svepte en kopp kaffe, bytte om och gick med barnet på spökkalas och var social och välanpassad hos ett grannbarn vars morsa plumpt frågade om min "graviditet" när vi sprang på varann häromdagen.

Hem igen, växlade på sin höjd två ord med min äkta hälft (som sen hängde i köket med stängd dörr medan jag och barnet höll till i vardagsrummet) innan han la sig på soffan för en powernap. En powernap som vid det här laget varat i snart fem timmar och relokerats till barnets säng. Medan jag koordinerat kvällsmat och tandborstning, deltagit i en neverending rollek och läst saga.

All plikter and no samliv osv. Jag fullkomligt "älskar" det!