Jag vet inte om jag ska skratta eller gråta när jag läser den här lilla "artikeln" på Aftonbladet. Vi (som i the royal we eller kanske som i du och jag eller jag och någon polare, jag vet inte riktigt varför jag skriver i vi-form, men det här är en blogg så jag får skriva hur jag vill, till skillnad från Mary Mårtensson som skriver för något som ska föreställa seriös media) börjar med rubriken:
Amning bra mot astma – men bli inte hysterisk
Varför inte? Slutar amningen skydda mot astma om man är helt hysterisk? Säger vem förresten? Studien? Mary? Redigeraren? Din mamma?
Ok, då kör vi ingressen: Amning skyddar mot astma – och kan minska risken med så mycket som 35 procent hos småbarnen. Det bekräftas i dag i en stor svensk studie. Kommer det att späda på amningshysterin i Sverige?
Vilken amningshysteri? Är det här något allmänt vedertaget? Vad har jag missat? Här har jag gått och trott att det är askmoln vi är hysteriska över och så var det hela tiden amning som var grejen.
Och så lite ur brödtexten:
Sverige är ett av de länder där kvinnorna ammar sina bebisar mest.
Verkligen? Man brukar säga att barn är bebisar tills de fyller ett år. I Sverige ammas drygt 17 procent av ettåringarna. I Norge är motsvarande siffra 46 procent. (Ja, jag kastar ett stort stenblock i glashuset och använder en annan artikel som källa. Men det är åtminstone en som i sin tur redovisar sina källor.)
Det är glädjande fakta att man kraftigt kan minska sitt barns risk för astma genom amning.
Så länge det inte spär på amningshysterin i Sverige – eller används som tillhygge mot de mammor som inte kan eller vill amma.
Är det här någon slags disclaimer?
Var det här tänkt som en nyhetsartikel? En debattartikel? Krönika? Insändare? Med vilket syfte har den skrivits? Varför har den publicerats? En text av så här låg kvalitet hade aldrig blivit godkänd ens i första delkursen på journalistutbildningen. Är det en journalist som har skrivit den? Kan man i så fall dra tillbaka hennes examen?
haha den hade nog inte ens passerat på gymnasiet eftersom den är helt virrig och dessutom med bristande källor.
SvaraRaderajag har en teori om att alla journalister egentligen bara vill blogga och/eller hävda sig och därmed skiter i alla regler.
jag tycker nästan alltid att det är svårt att veta om man läser en debattartikel, krönika, eller något slags reportage eftersom objektiv journalistik, eller idealet att försöka vara objektiv känns som ett mer eller utdöende fenomen. allt liknar krönikor i de flesta tidningar. läste ett reportage nyligen, minns tyvärr inte vilken tidning det var men var troligen DN, GP, BT eller Aftonbladet där det var någon form av projektledare som blev intervjuad men det förstod man inte alls, eller ens vad för slags projekt det rörde sig om riktigt eftersom reportern hade kört sin egen grej och skrivit om något helt annat. sen verkar ju många journalister, eller mediamänniskor i allmänhet tro att de tillhör något slags gudasläkte och att deras åsikter därmed passerar som fakta.
Jag säger inte emot.
SvaraRaderaSå fruktansvärt dåligt. Vilken usel artikel alltså. Men mest för att hennes personliga åsikter lyser igenom så solklart vid vinklingen. Uruselt.
SvaraRadera