onsdag 29 september 2010

*avundsjuk*

Sprang på en klasskamrat från gymnasiet igår. Självklart kom vi att avhandla vad vi gör idag. Vad skulle man göra om man inte hade jobb och väder att kallprata om liksom? Kolla åt ett annat håll när man möts? I vilket fall som helst gjorde han ingenting nuförtiden, inte på tema jobb iallafall. Privat hade han däremot fullt upp, han hade nämligen sagt upp sig för att ha tid att hänga med sina barn. Heja heja!

Ps. Jag snackar alltså om en kille som vuxit upp i samma banjo- och epabälte som jag. Det finns med andra ord ännu hopp om manligheten mänskligheten.

Mer ps. Jag är medveten om att jag kanske inte hade jublat lika högt om en av mina kvinnliga före detta klassisar hade gjort samma sak. Så skjut mig.

5 kommentarer:

  1. Hahaha... så roligt. Precis så kan jag tänka.
    Varför är det så? Att när män gör sådant så är dom fantastiska och när kvinnor gör så är dom arbetsskygga och ovilliga att ta ansvar.

    Jag tror att det i grund och botten handlar om att vi inte har så höga förväntningar på männen... ;)

    SvaraRadera
  2. Säkert till viss del, men åtminstone för mig handlar det också om att jag imponeras av folk som vågar bryta mot normer.

    SvaraRadera
  3. Åh... vill också ha en man som sagt upp sig och är hemma med barnen! Tyvärr är det han som tjänar mest av oss så jag får hitta på ett sätt att skita pengar först :(

    SvaraRadera
  4. Jag kunde inte låta bli att bli sviiinnyfiken på vem det var. Så om du har lust att avslöja det, så kan du ju skriva ett mail :)

    SvaraRadera