Ska bara instagramma ett par vårtecken först

Jistanes så kär jag blir i mig själv när jag kommer mig för att inte bara duscha utan även göra det på kvällen och dessutom i såpass god tid att håret nästan helt hunnit torka. Eonerna av tid jag kommer spara på att slippa försöka dölja smörhåret i en "kreativ håruppsättning" imorgon bitti!

Som belöning för det ska jag unna mig ett par kapitel ur Americanah innan jag släcker lampan. Så jävla bra den boken är, såpass att jag tänkt på den på jobbet idag och längtat efter att få komma hem och krypa ner i sängen med den i famnen.

Vider

När hemulbarnet med stor inlevelse och uppspärrade ögon berättar om hur en fröken på hennes förskola "tappat" ett par av sina fiiina glittriga naglar under en utflykt till skogen så blir jag tyvärr tvungen att fejka engagemang eftersom jag hur jag än försöker (ok, jag tänker inte försöka jättemycket) inte lyckas uppbåda något äkta. Kanske är jag bara bitter över att jag på grund av mitt val av yrke aldrig själv får ha spejsade klor, kanske tycker jag bara att det i största allmänhet är ohygieniskt att ha flera centimeter långa naglar när en byter blöjor på och tröstar och snyter barn mest hela dagarna.

Blixtvisit i tamponglandet

Sedan jag blev med menskopp har jag fått en mindre neurotisk inställning till mens. Det är helt enkelt inte jobbigt längre. Jag har till och med slutat hålla på och räkna dagar, men känner mig ändå mer i fas med mig själv och vet i nio fall av tio redan på morgonen ifall jag kommer få mens under dagen. Så även i morse.

Tyvärr fick jag inte med mig menskoppen när jag stack till jobbet så jag fick leta fram en gammal* tampong i en gömma. Och Jesus fucking Christ vad obehagligt. Var det så här det var att ha mens varje gång de första tio tolv femton åren?! Tills jag kom hem och kunde byta till menskoppen var jag oavbrutet och smärtsamt medveten om fittslemhinnorna, för att inte tala om känslan när den jäveln skulle ut. Som att riva av en invändig sårskorpa.

Engångsmensskydd, nej tack!

*Gammal som i säkerligen av en design som inte längre tillverkas, inte som i artikeln om häxlesbianerna, som bytte tampong med varandra, som jag läste om i en tjejtidning någon gång under tonåren.

Day 1 – Your view today

Tvättid. Som Josefine noterade så har vi ett torkrum. Inte ett eget såklart utan ett gemensamt för allt löst folk som bor i det här huset. På ett ungefär femtio hushåll. Eller fyrtionio. För egentligen finns det två tvättstugor med varsitt tillhörande torkrum, men eftersom en person (i det femtionde hushållet) envisas med att tvätta och torka kläder som hen först frotterat sig i hästgödsel med i den ena, så får vi andra dela på den andra. Vi brukar i snitt lyckas få tag på en tvättid var åttonde dag. Det är inte jätteofta för en barnfamilj.

Pros and cons

Något som samtidigt är både en fördel och en nackdel med no poo är att man lätt kan skjuta upp en hårtvätt en vecka utan det syns.

Spara dig till bröllopsnatten eller dö

När jag gick i gymnasiet hörde jag varianter på alla de klassiska klintbergarna på tema ung promiskuös tjej hamnar i trubbel. De flesta genomskådade jag, dock inte den om glittersprayen*. Kanske för att den inte slutar med typ ond bråd död. Det var alltså först ganska nyligen som jag förstod att tjejen i utkanten av min umgängeskrets inte alls hade gjort en discomakeover innan hon stack till ungdomsmottagningen den där gången för över tio år sedan.

Dock kan jag ändå inte låta bli att tänka på det varje gång jag går på cellprovtagning eller av någon annan anledning tvingas fläka upp mig på det där buffébordet i den där charmiga fåtöljen. Ett: Varför skulle man vilja duscha sig med parfym rätt upp i en slemhinna? Två: Varför skulle man vilja att det luktade Chanel no5 i skrevet när gynekologen/barnmorskan kikar in? Vad är har man då att dölja? Går man inte på kontroll just för att kolla så att allt är ok?

*Kortfattat: Tjej har tid hos gynekolog. Inför besöket fräschar hon upp sig med lite parfym. Gynekologen ger uppskattande kommentar i stil med "här var det fint". Tjejen inser efteråt att hon tagit fel på parfymen och glittersprayen. Jättepinsamt. Senare på kvällen ska hon träffa sin pojkväns föräldrar för första gången och så klart är gynekologen killens pappa. Superpinsamt. Sensmoral: Oklar. Något i stil med att det alltid straffar sig att ha en fitta.

"Rå men hjärtlig stämning"

Fröknarna blev (såklart) inspirerade och sugna på att sätta upp en likadan lapp innanför dörren som barnen och deras föräldrar går in genom, men det kan vi väl enas om är lite väl hjärtligt.

Alla som är luktmongon räcker upp en hand!

Ni som kör balsammetoden, eftersköljer ni med äppelcidervinäger eller skippar ni det momentet?
Ni som eftersköljer, hur mycket späder ni och tycker ni att lukten försvinner när håret torkar?

Alltså, jag bara undrar i största allmänhet och nojar inte alls över att folk eventuellt kommer tycka att jag luktar salladsdressing. Och med folk menar jag bland annat min chef som jag har ett en och en halv-timmes lönegrundande utvecklingssamtal med i eftermiddag.

Nyfrälst

Fan, varför är det ingen som har berättat för mig tidigare att man inte måste använda schampo? Alltså, egentligen är det väl inte så mycket att bli förvånad över eftersom jag gissar att det är en relativt ny uppfinning. Nyare än konceptet hår på huvudet iallafall. Först i år, vid snart trettio års ålder har jag börjat stöta på begreppet no 'poo. Skandal!

Det är ungefär en månad sedan jag schamponerade håret senast och det blir, tvärtemot vad eventuella renlighetsivrare som tittar in här kanske tror, bara fräschare och fräschare. Ungefär var femte dag tvättar jag istället håret med ett godkänt balsam (jämfört med varannan dag då jag använde schampo) och däremellan använder jag bara vatten och borstning för att fräscha till det. Det är så jävla härligt att känna att man, allteftersom sebumproduktionen lugnar ner sig, kan vänta lite längre mellan varje balsamtvätt.

Jag ser fram emot att inom en överskådlig framtid helt tömma det här hemmet på kemikalier. Tjoho!

Man vet att det är rötmånad när...

...det går maneter i vinägern.

Good as new

Det är lika spännande varje gång jag tar fram kaffemjölken ur lilla kylen. Kommer det skära sig? Funkar det en dag till? Ribban höjs såklart också av den i antågande rötmånaden.

Bäst före är bara en vägledning. Det är inte lag på att hälla ut mjölk som "gått ut" och innan mejeriprodukter blir skadliga för hälsan har de för länge sedan ändrat smak och konsistens såpass att man inte alls blir sugen på att äta eller dricka dem.

Obs! Den mjölk barnen dricker står det 6 juli på. Dessutom står den i en annan kyl. Ingen risk för förväxling. No worries.

Bara gör't!

Ni är några stycken som verkar intresserade av konceptet menskopp. Good for you. Sådana tendenser vill jag gärna uppmuntra, även om jag varit för lat för att själv skriva en hyllning, men på fitt for fight-bloggen finns ett käckt inlägg (och inom kort en menskoppsskola) som jag varmt rekommenderar.

Ojämställdhet i vardagen – disk och tvätt

Mannen i huset har en gång i tidernas begynnelse jobbat på tvätteri, så gissa vad! Just precis, eftersom det är den i familjen som är kock som utom i undantagsfall lagar maten så är det det före detta tvätteribiträdet som sköter byken. Eller så är det inte alls därför han tvättar utan för att han är noggrannare och jag mer sugen på att blogga än på att ränna omkring nere i källaren om kvällarna. Vad vet jag? Jag tycker inte att det är värt att jinxa min fördelaktiga situation genom att börja nysta i det.

På diskfronten kör vi ett lite mer anarkainspirerat tänk. Vi hoppas att det antingen ska ske ett mirakel eller att någon annan ska ta hand om eländet. Med jämna mellanrum utbrister någon av oss att det är den andres tur och ibland funkar det. Tyvärr(?) är det nog inte mer spännande än att om man skulle börja föra statistik så skulle det antagligen visa sig att vi snittar på varannan gång, även om det känns som att det alltid är jag som står där och gnider. Ungen diskar för övrigt ganska mycket hon med, men hellre än bra. Hoppas intresset håller i sig tills det faktiskt gör någon nytta.

Vi har också lite olika tillvägagångssätt. Jag smådiskar "gärna" samtidigt som jag lagar mat och börjar med de skrymmande grejerna, kastruller, byttor, plåtar och dylikt, vilket medför att travarna med tallrikar och lagret med bestick i botten på diskhon kan bli rätt omfattande innan jag avslutar det jag påbörjat. Min partner in crime gör hellre tvärt om, fokuserar på uppgiften, laddar upp med musik och går systematiskt igenom hela porslinsberget, fyller diskstället, torkar och börjar på ny kula. Om han lämnar kvar något så är det i så fall vast landscapes av blötlagda gigantokärl som klättrar ut över spisen och arbetsytorna.

Ojämställdhet i vardagen
Ojämställdhet i vardagen – pengar
Ojämställdhet i vardagen – städning
Ojämställdhet i vardagen – mat

Det verkar som vi fått ohyra i köket

Reaktionstid: 9 dagar

Miss Muffin har förärat mig en award och jag har lagrat den väl i över en vecka. Men nu så. Det hele går ut på att man ska berätta sju mer eller mindre intressanta fakta om sig själv

1. Mitt senaste resultat på högskoleprovet var 1.7. Det är förvisso inget rättvist mått på vare sig allmänbildning eller intelligens, och jag hoppade ju faktiskt av tyskan i högstadiet, men...
2. Först nyligen, typ för mindre än en vecka sedan, fattade jag att Arnold kanske inte heter Schwarze-negger utan Schwartzen-egger i efternamn.
3. Om inte min man hade lagt in sitt veto hade jag förmodligen haft ett tvåsiffrigt antal katter.
4. Jag är inte kräsen. Jag äter det som bjuds och tycker om det allra mesta, bara det är vällagat. Kaviar, den sörja vi i Sverige kallar kaviar och blandar med banan och färskost och allsköns bråte alltså, utgör dock ett undantag. Jag anser det inte vara människoföda. Tyvärr håller min familj inte med mig i den frågan.
5. Tills för bara några år sedan fanns det ett till livsmedel jag hade väldigt svårt för: senap. Idag kan jag inte få nog. Jag vet inte exakt när det hände eller varför. Men jag vet att mina smakpreferenser inte kommer genomgå samma förvandling när det kommer till den förhatliga kaviaren. Nej, det kommer bara inte hända.
6. Jag använder smink vid kanske ett tiotal tillfällen per år, tvättar ytterst sällan ansiktet med något annat än vatten och har aldrig noppat ögonbrynen. Det är inget statement utan något som bara blivit så.
7. De kvällar det är jag som har hand om nattningen sker den i hundra procent av fallen medelst amning. Bröstet är den lata mammans bästa vän.
 
och skicka vidare till sju bloggare man tycker har förtjänat det.

1. Burgschki
2. Josefine
3. Icka
4. LillaGrå
5. Martina
6. Sagogrynet
7. Tätortstimotej

Tredje gången gillt?

Jag har tydligen otur när det kommer till skor. Mina fotriktiga sexhundrakronorstofflor har knappt hunnit surna, där de ligger i en fruktpåse och väntar på att jag ska göra ett sista fåfängt försök att få dem rena, innan jag går och besudlar ett par till. En stor pöl gubbpiss precis innanför dörren på avdelningen. Den här gången förvisso bara ett par plastiga tvättstugesandaler, eftersom jag tack och lov inte haft motivation nog att go shoe shopping, men ändå. Ska det fortsätta så här så får nästa uppsättning arbetsskor bli ett par gummistövlar.

Sådan är kapitalismen

Men GHB innehåller den väl iallafall fortfarande?

Badbrudar

Som synes hade jag god hand med barn redan under tidigt nittiotal. Varför min egen unge skyr hårtvätt som pesten kan jag omöjligt förstå.

Människors dumhet å andra sidan chockar mig för jämnan

Jaha, tydligen är livsmedelsbutikernas kundkorgar ena riktiga bakteriehärdar. Ojdå, får de inte godkänt betyg som som plats för säker livsmedelshantering? Va, håller de i stort sett samma bakterienivå som golvet i butiken? Betyder det att jag inte kan öppna påläggsförpackningen, sprida ut korvskivorna i korgen, sila mjölken genom den, ställa varorna i rumstemperatur på diskbänken i fyra timmar när jag kommer hem, mixa en smoothie på dem, dricka den lagom till sänggåendet och sedan bli förvånad när jag behöver spendera natten på toaletten? Nej, hur mycket jag än försöker så kan jag inte bli chockad över det här.