Hur mår du?

Jag vet inte riktigt vad folk är ute och fiskar efter. Eller jo, jag vet exakt, men det tänker jag inte bjuda på. Så jag brukar, eller snarare brukade, dra till med ett "Bra, själv?". Fel svar. Leder till en massa ovälkomna följdfrågor. På senare tid har jag därför istället börjat köra med några alternativa metoder: svara undvikande, byta ämne eller förekomma den andra parten genom att ställa ett batteri av frågor om helgen/kvällskursen/barnen. Funkar mycket bättre.
För det kan väl inte vara så att folk förväntar att jag ska rulla fram den röda schäslongen och leverera ett ärligt svar? Typ "Jag mår skit. Man skulle nästan kunna säga att jag går igenom en slags kris, att livet står mig upp i halsen, trots att jag har ett lojt deltidsjobb som en apa hade kunnat klara av, ett relativt jämställt äktenskap och bara ett barn – som dessutom är i en härlig och ganska harmonisk ålder. Jag är alltså på det klara med att majoriteten av jordens befolkning har det jobbigare än jag. Men jag skulle ändå behöva ta semester från livet och gå och lägga mig i ett tyst och mörkt rum i ett par tre veckor. För jag känner att jag förväntas ta ansvar för en massa saker som är utom min kontroll. Och så var det ju den där lilla detaljen – att en av de personer som betyder allra mest för mig i hela världen ligger och tynar bort och dör as i write.
Relevanta följdfrågor på det?"