torsdag 25 februari 2010

Pappa betalar räkningar, mamma åker buss

I vår familj är vi sådär härligt traditionella att pappa jobbar heltid och mamma jobbar 75%. Bara tills vi fått lite bättre ordning på ekonomin och köpt den där förbenade sängen så att vi slipper sova tre pers (varav en på tvären) på en 140 cm "bred" futon.
Kanske skulle det gå lite snabbare om jag hade en god man som hindrade mig från att bete mig som om jag var gjord av cash. Som i morse när jag provkörde Västtrafiks nya biljettsystem.

Jag: *kliver på bussen mot Ulricehamn och stämplar mitt kort enligt konstens alla regler (efter att ha fått utförliga instruktioner på Tidpunkten)*

Vän av ordning i Västtrafikkläder: Ni som gick på sist får kliva av igen, vi kör inte med stående passagerare i sånt här väglag, det kommer snart en till buss.

Jag: Nu har jag redan stämplat mitt kort på den här bussen, hur ska jag då göra när jag kliver på nästa?

Vän av ordning: Då stämplar du bara kortet på nytt utan att trycka på några knappar.

Jag: *gör som jag blivit tillsagd*

Automaten: *drar 100 kronor och 3 öre från mitt kort*

Chaufför: Hade du redan stämplat på den förra bussen? Då skulle du inte ha stämplat igen när du klev på här. Men det ordnar sig när du byter tillbaka till den andra bussen igen i Borås, då registreras rätt summa.

Jag: Ok? *börjar bli misstänksam* *stör mig hela vägen till Borås*


Jag: Nu har det blivit lite fel med stämplingen här. Jag har redan stämplat på den här bussen en gång,
och på den andra bussen. Hur gör jag för att det ska bli rätt?
Chaufför: Stämpla bara en gång till utan att trycka på några knappar så får vi se vad som händer.

Jag: *stämplar*

Automaten: *drar pengar för resa inom en zon*

Föraren: *annullerar och trycker på någon random knapp* Så, testa igen!

Jag: *stämplar*

Automaten: *drar fel summa igen*

Föraren: Gå du och sätt dig så länge så ska jag ringa ett samtal så fort vi kommer ut på motorvägen.

Jag: Ok...


Föraren: Jag kan inte rätta till det. Du får gå till Cigarrmagasinet när du kommer till Ulricehamn eller till Tidpunkten när du kommer tillbaka till Göteborg.

Jag: Ok, tack då.


Tidpunkten: Vi kan inte göra något innan det gått minst 48 timmar.


To be continued.

4 kommentarer:

  1. Och jag som gnäller över att sova i en 1.40 säng med enbart en person till! Och nu när jag läst det här inlägget ska jag nog aldrig försöka mig på att köpa nåt spårvagnskort mer. jag ska bara gå. överallt.

    SvaraRadera
  2. Så länge du håller dig inom kommungränsen är det inte så mycket som kan gå fel, såna resor kan till och med jag hantera, men ska du längre än så så rekommenderar jag att du tar bilen.

    SvaraRadera
  3. Trodde att det bara var jag och A som envisades med att försöka få ihop ekvationen 140-säng x 2 vuxna+bebis. Det går inte. A sover på golvet i vardagsrummet tills vi fått rumpan ur vagnen och köper ny säng. En 180. Minst.

    SvaraRadera
  4. 160 blir det här nästa gång, mer får vi inte plats med, men de extra 20 centimetrarna är mina. Bara mina.

    SvaraRadera