Hursomhelst. Trots att jag själv är uppvuxen i en byhåla hade jag svårt att förstå vidden av hur stängt allt kan vara en vintersöndag på en liten ort. Att konditoriet inte skulle hålla öppet räknade jag nästan med, men att öppettiderna i sjukhusets restaurang var så snålt tilltagna som måndag till fredag mellan 11 och 13 och att något sjukhuscafé inte verkade existera kom faktiskt lite som en överraskning. En kaffemaskin som tog mynt hittade jag dock ganska snart, men ingenstans att växla till mig några sådana då informationen i entrén bara är öppen på vardagar. Ut och vandra.
Till sist hamnade jag på Restaurang Casablanca. Oklar inriktning på köket men helt ok klass på käket. På menyn fanns sannerligen något för alla smaker, från Toast Skagen till mammasushi, via friterade räkor och fläskfilé Black and White. Som grädden på moset var killen som skötte serveringen blixtsnabb och kunde dessutom stoltsera med ett aldrig sinande lager av lämpliga varianter på väderprat och idiotsäkra ordvitsar.
Beträffande inredning och dukning var kanske målgruppen något smalare. Bordstablett som substitut för duk och servettstrut i glaset är inte något jag personligen går all excited över, men pensionärstrion vid bordet intill kände sig genast som hemma. De kunde knappt finna ord för hur fantastiskt vackert det är med "blommor som aldrig dör" (det syns tyvärr inte på bilden men tygrosorna kompletterades av diskreta daggdroppar i prima lim).
Slutbetyg: Tre små rätter av fem möjliga. Nästa(?) gång jag är i Skene kanske jag rentav tittar in igen. Om inte konditoriet längre ner på gatan har öppet då förstås.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar