Jag funderar ofta över vad min mamma hade gjort för att förtjäna att dö 49 år gammal. Andra dagar tänker jag att det blev som det blev för att hon var för god för att förtjäna att bli gammal.
För om inte jag eller något av mina syskon hade haft möjlighet att ha henne hos oss då så hade hon förr eller senare suttit som "mina" tanter och bleknat bort. Jo, det är vad de gör. Det är så den svenska demens- och äldreomsorgen ser ut idag. Och jag skäms över att jag som sett den från insidan inte orkar ta fighten med den stora organisationsdraken som institutionaliserar medmänniskor till att be om lov att få gå på toaletten. Om det inte är till för mycket besvär för dig.
Jag räknar ner tills min anställning löper ut sista november, tänker inte ansöka om förlängning, för jag tror inte att det är särskilt nyttigt i längden att jobba på en arbetsplats som man går tårögd ifrån på eftermiddagarna.
Jag har jobbat inom äldrevården/demensvården i 10 år. Jag har sett en massa skit men även en massa bra.
SvaraRaderaSjälvklart var det jobbigt men ibland otroligt givande.
Man blir ödmjuk inför livet med ett sånt jobb man jag tror också att man inte ska jobba alltför länge där.
Jag tycker du ska starta restaurang! Lunchrestaurang med husmanskost. Jag skulle äta där OFTA!
Jag har också jobbat i äldrevården, och det var väldigt skönt att sluta och börja på ett jobb som inte innebär att ta hand om människor.
SvaraRaderaÄven om jobbet ofta kunde kännas meningsfullt, när man fick fin kontakt med de gamla och verkligen kunde vara till nytta för dem, var det också ofta deprimerande precis som du beskriver.
Kanske starta eget boende privat, där du får göra som du vill?
jag tror hela min "ska läsa till personalvetare" började lite i sommarvik inom äldreomsorg. så sjukt frustrerande..förvaring av våra fina gamlingar..som blev lite..arbetsuppgifter på schema att avhandla. rum för rum, rutinläggningar. tänkte att som pa skulle jag brinna för att engagera personalen, stötta dem i sitt arbete, ge dem feedback att göra ett shysst jobb...& aktivt tjöta på chefer om mer pengar till personalförmåner. nu har jag börjat tänka att..det är kanske är svår även som pa..att det enda som hjälper är en radikal förändring av prioriteringar i samhället..att äldreomsorg får en ny kraft i att pengar plötsligt finns. tror därför mer på att politiskt puscha. eller jag vill tro på det. vil tro på att det måste finnas något sätt att aktivt förändra. för jag fixade inte heller att gå från jobbet tårögd, & ännu mindre fixar jag nu tanken på alla trötta trötta släktingar till oss alla som tynar bort någonstans..ja nej nu tappade jag helt tråden av var jag ville komma. så..jag slutar här.
SvaraRaderaHar ju haft min praktik i äldreomsorgen och det känns så himla tungt att sluta vara där. Min uppgift har till stor del varit att samtala med vårdtagarna och jag har ju sett vilket enormt hål jag hade att fylla. De är helt ledsna över att jag ska sluta och det känns som ett svek från min sida att inte finnas där för dem något mer.
SvaraRaderaTycker det är helt sjukt att ha en äldreomsorg där de gamla inte får gå på toa när de vill ("kissa i blöjan"), att det inte finns möjlghet för dem till daglig utevistelse - inte ens gång i veckan eller en gång i månaden, att de inte får möjligheten att samtala (om annat än vädret) under tiden som de får hjälp med adl.
På ett sätt skulle jag vilja jobba med det för att på så sätt känna att jag verkligen kan ge lite av mig där det behövs, samtidigt som jag aldrig skulle klara av ett jobb där jag konstant skulle känna mig otillräcklig. Vet ju bara nu hur mycket av mina tankar som har ockuperats av vårdtagarna och hur svårt jag har haft att gå hem när arbetstiden säger att det är dags.
Det jag tycker är jobbigast är att man inte kan göra allt själv, för medan jag (som såklart är bäst på allt och aldrig gör fel) står i ena änden av avdelningen och försöker hjälpa en tant som tappat förmågan att meddela sig med omvärlden att få den frukost hon vill ha så står en kollega och duschar en annan med dörren öppen i andra änden. Det hjälper liksom inte hur mycket jag anstränger mig för att hålla en hög nivå, ribban sänks ändå lite för varje dag.
SvaraRadera