onsdag 19 januari 2011

Ta den om en korg i en skog och en yttepytteliten cykel

Vi är inne i en ny nattningsfas. Det räcker inte att stoppa ett bröst i munnen på barnet längre, nej, man måste berätta en saga först. Man kan lätt tro att det snabbt och enkelt går att improvisera ihop en historia bara sådär, men så är det inte. Särskilt inte när det enda man vill är att gå och lägga sig i soffan och informationsskölja sig och inte alls använda de små grå till något kreativt. Och när man får noggranna instruktioner om vilka parametrar som ska ingå och de råkar vara "en korg i en skog och en yttepytteliten cykel" eller "en flicka som kör en bil på ett torg" blir det ju inte precis mer inspirerande. Då tänker jag en stund på att Astrid Lindgren skrev ner sina barns godnattsagor och försörjde sig på det och så blir jag ännu mer prestationsångestig och bitter.
Och nej, det funkar inte med en saga som redan finns. Dels för att jag blir helt blank när jag ligger där, jag kommer helt enkelt inte ihåg en enda berättelse från min barndom, och dels för att det alltid ingår någon form av genusvansinne eller antirovdjurspropaganda i de klassiska sagorna.

5 kommentarer:

  1. Har redan prestationsångest för när Knappen kommer börja be om sagor. Min pappa berättade för mig. Det fanns ett helt folk som bodde i stubbar och tuvor i en glänta precis nerför vägen här. Han kallade dem för "våra vänner" och berättade historier om dem i flera år.
    Jag minns nästan ingenting av det, bara ATT det hände. Så satt den ribban för framtida berättande.
    Skjut mig innan jag gör barnet dödligt besviket.

    SvaraRadera
  2. Ja, eller hur. Varför kan man inte bara vara bäst på allt ens barn ber en om?

    SvaraRadera
  3. Jag läser någon av vem-böckerna för Elsa varje kväll. Faller inte in inom din dotters parametrar men är lagom långa, bra ur genussynvinkel, barnen lär sig storysarna på ett bra sätt och det är bra ämnen som behandlas. Elsa är nöjd med att få välja vilken vem-bok som ska läsas. Och de säger också att det är bra för att lära sig läsa, att se någon läsa för en. Det var mitt dagens tips.

    SvaraRadera
  4. böckerna om Castor är bra också.

    SvaraRadera
  5. Lina: Hrönn har också flera av Vem-böckerna. Stina Wirsén är fantastisk! Men på kvällen är jag ute efter något jag kan berätta när vi ligger på sängen med släckt lampa.

    Anonym: Jag tror jag har sett böckerna om Castor på bibblan, men vi har inte läst dem. Ska kolla närmare nästa gång.

    SvaraRadera