onsdag 14 mars 2012
Därför växer den stackarn upp med en hårig morsa
Hemulbarnet var två år. Jag stod i duschen och rakade benen och hon for runt inne i badrummet. Plötsligt nappade hon åt sig hyveln (med skydd på) som jag lagt på badkarskanten och drog den över smalbenen som hon nyss sett mig göra. Det var sista gången jag rakade mig.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Tänk att det ska krävas ett barn som härmar för att vi ska reflektera över vilka konstiga grejer vi håller på med.
SvaraRaderaTack för varningsbilden som fastnade i mitt huvud.
Eller hur?! Så sett är jag glad att den där lilla scenen utspelade sig.
SvaraRaderaEn tydlig och skrämmande bild. Tack för den. Det ska läggas på minnet.
SvaraRaderaFast jag kommer nog ändå inte sluta raka benen inför gynbesök. Av löjlig anledning är det enbart då jag rakar mig.
Björn försökte raka sin pappa häromdagen, fick tag i rakhyveln och gick iväg och drog den över kinden på pappan som låg och sov i soffan. Ingen skada tack och lov utöver utskällning och gråt, nu har vi alla rakhyvlar gott och väl utom räckhåll!
SvaraRaderaDet är väl annorlunda med en pojke som ser sin pappa raka sig, men får vi en flicka ska jag se till att hon aldrig ser mig de få gånger jag rakar under armarna! Tack för varningen!
I know! Det är så hemskt. Mira har gjort så med "fönsterskrapan" i duschen och sagt att så gör mamma. Helt sjukt, men jag jag kan ändå inte låta bli att fortsätta. Hejja er alla som vågar stå emot!
SvaraRaderaJag har ju haft perioder i mitt liv då jag inte rakat mig något alls, perioder där jag rakat delar av mig och perioder då jag rakat allt (jaja, inte ovanpå armarna och magen och så dådå men tillräckligt med kroppsyta ändå) men då är jag ändå tacksam att jag har ett barn som låter mig duscha ifred vilket innebär att hon visserligen sett rakhyveln men aldrig sett den användas (kanske av sin pappa, dock). Jag vet ju att det inte funkar i längden men ändå, det ger mig en tidsfrist att tänka kring det hela iaf!
SvaraRaderaIbland badar och duschar vi såklart ihop men då rakar jag mig inte.
Dalkullan: Ja, det var ju också ett tillfälle att noja över håriga ben :)
SvaraRaderaLisa: Hjälp! Tur att ingen blev skadad.
Jag tänker också att det är annorlunda för/med pojkar och pappor som rakar sig. Kan dock inte motivera varför jag tänker så.
anne: Jobbigt.
Lina: Ja, tidsfrist är nog helt rätt ord. Förr eller senare kommer hon antagligen reflektera över hår/hårlöshet ändå. Varför var det ingen som berättade om alla dessa dilemman innan en fick barn?