torsdag 29 mars 2012

Önskeinlägg: Vad som helst om amning

Fifi säger: Jag vill gärna läsa om er amning, tex hur ofta ni ammar och så. Eller jag vill egentligen läsa vad som helst som handlar om amning, det är mitt favoritämne för tillfället!

För inte jättelänge sedan skrev jag ett par rader om vår amning, så för att inte plåga er med upprepningar kör jag en annan vinkel idag: ohämmat tyckande.

Tvärtemot vad många tycks vilja tro när de hör att jag ammat i snart fyra år och/eller att jag är medlem i Amningshjälpen*, har jag inga problem med att någon annan väljer att amma en kortare tid eller inte alls. Däremot blir jag provocerad och ledsen när amning utanför den mycket snäva normen (minst fyra månader men högst ett år och absolut inte nattetid efter halvåret) framställs som fel, fult, äckligt, onaturligt, ojämställt, incestuöst, and so on och jag är övertygad om att det finns en särskild plats i helvetet för dem som medvetet försöker styra och ställa över hur andra väljer att ge mat och knyta an till sina barn. (Undantag: Jag tycker såklart att en bör sätta ner foten om någon förhåller sig till sitt barn på ett sätt som är skadligt.)

Innan jag själv fick barn och kort därefter hade jag en snävare syn på saken, det ska erkännas, men tack och lov hade jag för det mesta vett att knipa näbb om det och med tiden har jag fått ett mer avslappnat förhållningssätt. Fortfarande tycker jag att det är tråkigt att amningsfrekvensen i Sverige sjunker, men det innebär varken att jag tycker att alla måste amma eller att de som gör det ska fortsätta år ut och år in. Amning har många fördelar på populationsnivå, men det betyder inte att det alltid är det bästa alternativet för varje enskild familj och individ.

Det var väl inte direkt några nyheter för er som hängt här ett tag, men för nytillkomna läsare kan det kanske vara intressant. Med jämna mellanrum känner jag att det kan vara på sin plats att understryka att jag inte är någon amningstaliban, namnet på bloggen till trots, så att vi inte råkar ut för några missförstånd.

*att amma länge är inte på något sätt ett villkor för att få gå med i föreningen. Många medlemmar har slutat amma tidigt eller valt att del- eller hobbyamma.

10 kommentarer:

  1. Jag har märkt att ibland när jag uttalar mig positivt om amning, så tas det för givet att jag ser ner på mammor som inte ammar/har ammat, eller att jag tycker att det är elakt att inte amma sitt barn. Lite trist. Eller att det ibland är som om en inte får prata positivt om amning för att de som inte kan amma inte ska ta illa upp.

    SvaraRadera
  2. Fifi: Jag håller helt med dig! Det är tråkigt att det uppfattas så, för med tiden blir en väldigt ensam i sin amning (ifall en väljer att fortsätta).

    En annan sak som är strikt förbjuden är ju också att antyda att det är jobbigt att amma tusen gånger en natt när barnet är sjukt eller att det skulle vara skönt med lite mer eeegentid. Genast kommer det då ett "Men det är väl bara att sluta amma då", som om det omöjligt kunde kännas jobbigt med ändå övervägande positivt.

    SvaraRadera
  3. Jag känner så väl igen mig i det du Jonna beskriver och även i din kommentar Fifi.

    SvaraRadera
  4. Jag hade nog ändå tolkat det som att du tycker så, men måste erkänna att jag här kan känna att jag vill "ursäkta" att jag valt att sluta amma e vid elva mån, fast jag vet att det är helt ok. Man gör ju det som funkar bäst för sig och sitt barn såklart.

    SvaraRadera
  5. Alltså jag som då knappt ens har ammat, kan jag börja hobbyamma då? Får jag nån unge med bra grepp av föreningen? Det var en gång en terapeut som sa till mig att det var bra med hobbys och jag tänkte att denna var väl inte helt fel.

    :D

    SvaraRadera
  6. Råkar ut för det titt som tätt att folk tar illa upp av att vi säger "så här gör vi..." ang. lite vad som helst, samsovning, att vi inte har vagn etc etc, lite trist ibland att folk har så dålig självkänsla att de tar åt sig och tar det som kritik. Eller den gråtfyllda utskällning jag fick när jag kläckte ur mig att min förlossning var det häftigaste (och brutalaste) jag varit med och att det är synd att inte fler får ha det så, eller uppleva det så...

    Får man önska ett inlägg fortf? Jag skulle vilja att du skrev lite om det här med att bara vilja ha ett barn. DET provocerar något enormt har jag märkt och någon gång när vi sa att vi funderade i de banorna fick vi rätt mycket ovett, bla om hur taskiga vi är...? Så om du känner att det är något du vill dela med dig av så skulle jag bli glad!

    SvaraRadera
  7. Åh, amning är ju så stort, både för dem som vill amma så länge det går och för dem som det inte fungerar perfekt för. Jag kan tänka att de som ammar länge ändå får mycket cred från mvc och bcv. Själv har jag fått mjölkstockningar typ varannan vecka trots att jag prövat allt (vila, dusch, ipren, behandlade havregryn mm mm ) och hållt ut ca 9 månader med det första barnet och ca 6 månder med de sista två. Att bli ifrågasatt för att man vill sluta amma trodde jag, jag är nog trångsynt,eller rättare sagt upplevde jag som en brist hos mig.....även om jag var trygg nog att känna att jag fattade rätt beslut. Intressant att känna att ni som ammar länge känner samma sak. HA..medelvägen är inte alltid den rätta - jag körde på känsla och var nöjd - det gjorde säkert ni med.

    SvaraRadera
  8. Jenny: Hoppas att det här inlägget fick det att kännas lite mindre som att du måste ursäkta dig. För övrigt är ju elva månaders amning ganska länge, om en tänker på hur samhällets norm ser ut.

    Lina: Vi har tyvärr inga att låna ut för tillfället, men jag hör av mig när vi får in nya :)

    Alex: Jag känner verkligen igen mig i det du skriver! Jättetråkigt att en inte får vara glad och upprymd över något en upplevt utan att riskera att det tolkas som kritik mot någon annan.

    Anonym: Ja, det gäller ju att amma precis lagom mycket. Minst ett halvår och max ett år, om en ska få känna sig riktigt duktig.

    Hoppas att amningen inte bara känts som en uppoffring för dig utan att den givit dig något också, och tack för att du delar med dig.

    SvaraRadera
  9. Precis! Vissa nätter ligger Elly som ett plåster mot mig och snuttar och småtuttar så att jag vaknar gång på gång och det är ju inte så kul, men säger jag det får jag höra att det kanske är dags för henne att sova i egen säng och sluta nattamma. Men nej, både samsovningen och nattamningen ser jag som nåt positivt. Visst, det är väl bra om hon slutar nattamma nån gång, men det är ju ingen garanti för att jag får sova ostört och hela nätter, plus att jag tänker att hon nattammar för att hon behöver det.

    SvaraRadera
  10. Fifi: Jag tycker du är klok. Ska vi ta en revansch på den där fikan någon dag framöver. Kanske picknick, så att Elly slipper sitta still?

    SvaraRadera