Häromdagen kom ett barn på mitt jobb in i köket för att visa en Barbie-väska hen tagit med sig hemifrån. Min första impuls var att säga att det var en fin väska, inte för att jag tyckte den var fin (eller ful) utan för att jag har lärt mig att det är så en pratar med barn, men jag lyckades hejda mig och frågade istället vad som får plats i den. Och vet ni vad, ungen blev precis lika glad (om inte gladare) för det svaret.
Jag tror inte att barn tar skada av att höra att de är fina, eller att deras kläder och leksaker är det. Så länge det bara är en av alla aspekter, men tyvärr ligger väldigt mycket fokus på fint och tufft och duktigt. Det är så lätt att bara auto-svara "å, så fint" varje gång en unge kommer mer en teckning/ny tröja/håruppsättning, men vad gör det egentligen med dem i förlängningen?
Jag håller med. Men vad svårt det är att ändra på ett sånt invant beteende hos sig själv. Jag tycker i alla fall det.
SvaraRaderaDalkullan: Det är skitsvårt! Men för varje gång en lyckas blir det lite lättare nästa gång. Jag brukar försöka tänka på vilket bemötande jag själv hade velat ha. Skulle jag vilja att den andra personen bara sa att min väska var fin eller att hen skulle fråga något om funktionen (också)?
SvaraRaderaSkor kan vara fina. Och snabba.
Hårtofsar kan vara fina. Och göra att en slipper hår i ansiktet.
Teckningar kan vara fina. Och visa var en skatt är gömd.
Osv.
Jag tycker att det var bra formulerat och pricken över i:t att det inte är något fel på att vara fin, och att få höra det. Men ibland, och inte att det ska vara den enda responsen.
SvaraRaderaHittills har jag bara kommit till att förändra mig själv på ordet "duktig" eftersom E inte ännu är i åldern att hon är "fin", om du förstår hur jag menar. Fast jag försöker visserligen att tänka på att inte säga "fin" till hennes kusiner som är 2 och 3.
Hatar ordet fin och duktig. (mycket tack vare Lady Dahmer) Tänker på det jättemycket och säger det inte ofta alls till min dotter eller barnen på jobbet. Håller med dig!
SvaraRaderaHåller med! Jag tycker inte det är fel att använda ord som "fin" och "duktig" så länge det inte är allt barnet får höra, men det är så lätt att säga de där orden om och om igen. Jag försöker att variera mig med "roligt" t ex, men det går lite trögt.
SvaraRaderaJenny: Jag försöker undvika ordet "fin" helt och hållet. "Sikta mot månen..." du vet. "Duktig" har jag av någon anledning mycket lättare att låta bli. Kanske eftersom jag förknippar det så mycket med hund-/hästuppfosrtan :)
SvaraRaderaanne: Hur ni som jobbar i barngrupp gör har jättestor betydelse, skönt att höra att du, och förhoppningsvis många fler, är medvetna om hur ni uttrycker er.
Fifi: Roligt gillar jag, eller spännande. Tycker det är härligt positiva ord. När det gäller utseendegrejer tycker jag en kommer ganska långt med färgglad de gånger en spontant vill utbrista "fin!"(funkar både på tröjor och teckningar).