Man ska aldrig säga aldrig, men jag är faktiskt pretty damn sure att jag inte kommer föda några 2,1 barn. Konstigt att det inte har blivit olagligt att skaffa fler än noll men färre än två barn än, med tanke på hur den folkliga opinionen ser ut. Det tar liksom aldrig slut. Ungefär så här brukar snacket gå när jag lär känna en ny person och hen blir varse att jag är morsa (kort version):
– Hur många barn har du? Kön (mycket viktigt)? Ålder?
– Ett. En flicka som fyller tre i maj.
– Härlig ålder... yadayada... När ska hon få syskon då?
– Vi är nöjda med ett barn
– Men varför?!
Tja, varför inte? Det har hittills inte framförts några argument för fler barn som känts relevanta i vår familj. Det lockar helt enkelt inte. Vi är som sagt nöjda med det barn vi har.
Dessa etablerade sanningar som en massa folk vill köra i halsen på en - vad tröttsamma dom är.
SvaraRaderaVi har två barn tätt och de plattityder man hör om det är också sjukt tröttsamma. Vad är det som är så säkert att "även om det är jobbigt nu så blir det ju så mycket lättare sen när de börjar leka ihop"? och "de kommer få glädje av varandra hela livet"? Vem vet något om det? Min son fick plötsligt inte ens två år fyllda dela säng och bröst och närhet med en liten klump som bara gråter och visar honom noll intresse i sex månader och som sen mest förstör. Han kommer säkert inte ärras för livet av det - men vad är det som säger att det är så mycket bättre än att få vara det enda äpplet av ögat hos sina föräldrar?
Och framförallt är ju dessa beslut djupt personliga.
+1 på allt.
SvaraRaderaDet måste finnas en enorm trygghet i att följa normen för många människor, och kännas som lite hotfullt när man inte gör det. Det är det enda sättet jag kan förstå dessa underliga förväntningar.
SvaraRaderaJag vet ju vad jag vill själv, men hur många ungar andra människor har är ju rätt ointressant. Huvudsaken är väl att de är nöjda själva!
Jag vet inte hur många gånger som jag har fått frågan "NÄR ska du skaffa fler barn?" när jag svarar "aldrig" så skakar folk bara på huvudet, antingen så förklarar de att jag kommer att ångra mig eller så berättar de hur taskig jag är som inte ger mitt barn ett syskon, som att det vore årets julklapp eller nåt.
SvaraRaderaDessutom så är det ganska oförskämt att lägga sig i syftet med andras knullande, tycker jag.
Man känner väl själv när familjen är "klar".
SvaraRaderaAtt folk ska lägga sig i alla beslut som är djupt personliga är så jävla tröttsamt.
Vi ha beslutat oss för att sova alla i samma rum nu. Och genast kommer det snorkiga kommentarer om hur svåååårt och jooooobigt vi kommer få det sen. När blir sen då?
Hela familjen sover bra. Sköt er själva.
Jag är förresten helt klar med att vara gravid och att föda barn.
Tydligen räcker det inte att man har två barn i en familj heller när det ena barnet inte är den enes biologiska heller. Man måste avla fram två egna för att det ska räknas som rätt och riktigt verkar det som. För nu är T snart ett och ett halvt och så fort jag säger "oj, vilken gullig bebis" eller "jaha ska de ha barn! vad kul" så får jag frågan "och ni då.. när ska ni ha igen?".
SvaraRaderaLisa 1: Word.
SvaraRaderaRookiemom: :)
Lisa 2: Visst, det är alltid "lättast" att följa strömmen. Men när man väl börjat med att bryta mot en norm inser man snabbt hur befriande det är och det blir bara lättare och lättare för varje gång. Tycker jag. Att få barn har gjort under för min självkänsla.
Anna: Haha, "årets julklapp". Är det öppet köp till 6 januari också?
Icka: Men då får ni väl göra något åt den dagen det eventuellt blir jobbigt. Ska man undvika allt jobbigt borde man aldrig skaffat barn alls. Eller man.
Säkert att ni inte ska ha 0,1 barn till? :)
Jag är för övrigt sjukt nyfiken på Ellen och jag vill höra ALLT från att vi träffades senast till förlossningen och nya livet, men eftersom min unge rosslar när hon andas så gör vi nog bäst i att inte hälsa på innan sommaren, eller när de är myndiga eller nåt.
Miss Muffin: Men när ska ni ha ett till då? Inte ska väl Tintin vara eeensam de veckor S:et är hos sin mamma?
Och nu när vår yngsta är 2,5 år börjar folk fråga när den tredje kommer. Ett tredje barn? Aldrig i livet, hur ska jag då hinna leva? Andas? Äta? Sova?
SvaraRaderaA.M.O: Jag läste eller hörde någonstans att en stor familj är en statussymbol för åttiotalisterna. När det inte längre är någon "konst" att begränsa barnafödandet svänger pendeln åt andra hållet.
SvaraRadera30+ och inga barn. Gissa hur många gånger jag får frågan om jag ska bli gravid snart. Gissa rektionen när jag säger att jag inte vill ha barn. Det värsta var nog när en kille först verbalt klappade mig på huvudet och sa att jag ändrar mig nog snart och efter att jag sagt att jag inte trodde det så frågade han om jag var lesbisk. Haha!
SvaraRaderaOch lesbiska har ingen biologisk klocka?
SvaraRadera