Titt som tätt stöter man på smått absurda amningsrelaterade artiklar, skrivna av journalister som antingen "bara" har dålig koll på ämnet eller som i värsta fall är rent amningsfientliga*. Nej, Louise dog inte för att hon ammades – även om hon troligen hade mått bättre om hennes föräldrar börjat introducera fast föda i hennes kost efter sexmånadersdagen, eller om hennes mamma hade ätit ett kosttillskott – utan snarare på grund av utebliven behandling. För ersättning är så vitt jag vet inte ett läkemedel mot bronkit, lika lite som kål och lera är det, men vad vet jag? Jag är ju varken läkare eller medicinjournalist.
* Nej, jag menar inte att alla måste älska amning, men som journalist bör man försöka förhålla sig oberoende och låta bli att låta sina egna åsikter och känslor färga arbetet.
Uppdatering: Solängel, Sagogrynet och Cecilia uppmärksammar också artikeln idag.
Kan ett barn på 11 månader överleva på enbart bröstmjölk förutsatt att man som förälder äter en optimal kost?
SvaraRaderaJag tänker att bröstmjölken blir väl lite "utarmad" ett tag efter att barnet är fött. Eller ja, detta baserar jag på den tjocka mjölken man får av kon när hon är nyförlöst och som man gör en äcklig kaka av i ugnen... Så lite pseudovetenskapligt kanske... Men jag har hört att mjölken inte fyller samma närande funktion efter ett tag (gissar på några månader eller flera) och att man då måste komplettera med annan föda...
Jag är vidare imponerad över att man inte har ordet "vegan" i rubriken.
SvaraRaderaMinns att det för ett antal år sedan var ett par som inte ammade sitt barn som dog eftersom de var veganer. Då var tidningar och folk i allmänhet arga för att de inte ammade. (Deras argument att inte amma var att de var veganer vilket i sin tur får mig att fundera på om de på något sätt hade en begåvningsstörning).
Ett barn kan (förutsatt att barn och mamma är friska) generellt sett leva på enbart bröstmjölk hela första året.
SvaraRaderaJag antar att du syftar på råmjölken (och den äckliga kakan heter kalvdans). Den övergår successivt i vad man kallar mogen mjölk under de första veckorna. Mjölken blir sedan inte som vissa påstår "blaskig" eller "vattnig" efter en viss tid utan anpassas efter barnets ålder och behov, ammar man två eller flera barn i olika åldrar så är det det minsta barnets behov som styr produktionen.
Rekommendationen från WHO är att man helammar (alltså inte ger barnet något annat att äta eller dricka förutom eventuella mediciner) i sex månader och därefter successivt introducerar fast föda, medan den svenska rekommendationen är fyra till sex månaders helamning. Att vår rekommendation är kortare än WHO:s beror på att man här räknar med att kvinnor vill amma kortare tid och då kan de två extra månaderna med bröstmjölk parallellt med mat som innehåller gluten (typ gröt och välling som vi inbillar oss att barn måste äta) göra att barnet löper mindre risk att utveckla glutenintolerans.
Ja, visst är det oväntat. Jag antar att veganism inte är lika mycket i ropet längre, man hör ju inte så mycket om "militanta" veganer heller som man gjorde när vi var unga och arga. Idag har amning fått bli ett litet love to hate-ämne istället. Jag har hört från folk som fått barn både på nittiotalet och på senare år och de säger att klimatet är helt annorlunda och hårdare mot kvinnor som väljer att amma utanför normen.
Att klimatet är hårdare idag skulle det stå.
SvaraRaderaJa, det här med att ge sitt barn välling gjort på gluten har jag också funderat över. Jag är inte särskilt (läs: inte) insatt i näringsvärden i vare sig bröstmjölk eller välling. Men jag gissar på att vällingen består till största delen av kolhydrater. Det känner jag mig inte intresserad av att ge mitt eventuella framtida barn.
SvaraRaderaJag fantiserar om mjölkersättning gjord på soja eller mandel... Men det är ju ett framtida projekt. Så pass framtida att jag ser framför mig hur Hrönn får sitta barnvakt med nappflaskan :)
Jag tror att ersättning måste vara mjölkbaserad, eftersom det är mjölk det nyfödda barnet är skapt för att äta. Både soja och mandel är det dessutom lätt att bygga upp en allergi mot. När barnet kommer upp i "vällingålder", alltså över halvåret, kan man välja att introducera annat än just välling och annan spannmålsbaserad kost. Hrönn var t.ex. aldrig intresserad av välling när hon var bebis och det är jag glad för idag eftersom det ofta är det som konkurrerar ut amningen. Vanligast (bortsett välling och gröt) är att man börjar med lösa puréer av rotfrukter och grönsaker för att efter en tid introducera kött eller andra proteinkällor. När man börjar komma upp i större mängder än någon tesked åt gången brukar man också tillsätta lite matfett eftersom barn behöver förhållandevis mer fett än vuxna.
SvaraRaderaEn del skiter också fullständigt i att hålla på och puréa och låter istället barnen sitta med vid bordet och själva avgöra vad och när de vill börja äta (så önskar jag att vi hade gjort) – dock ska barn under året inte äta tillsatt salt i maten (eftersom deras njurar inte är tillräckligt utvecklade för att klara av det), honung (eftersom deras tarm inte klarar att ta död på eventuella sporer av clostridium botulinum) samt nitratrika livsmedel som spenat, mangold och rödbeta, plus lite annat smått och gått – men över lag kan de faktiskt äta samma mat som övriga familjen redan från början.
Men hallå, det finns ersättning gjord på soja!
SvaraRaderaKnyttets mamma: Tack för upplysningen, det kände jag inte till, men enligt vad jag nu lyckats googla mig till ska det ges endast vid mjölkproteinallergi och efter ordination från läkare, samt att det innehåller höga halter av östrogen som man inte vet vad det kan ha för effekter på lång sikt. Att spädbarn är skapta för att livnära sig på mjölk står jag dock fast vid.
SvaraRaderaJag är vegan men har inte för avsikt att låta mittbarn dö i näringsbrist. De i artikeln är korkade och hade nog haft ihjäl sin unge även om de åt kött så jag tror inte att det faktum att de är veganer är det mest uppseendeväckande.
SvaraRaderaJag tror absolut inte att veganer eller vegetarianer som grupp skulle vara mindre kapabla att tillgodose sina barns behov, tvärtom tror jag att det i många familjer där föräldrarna äter vegetarisk kost finns en större kunskap om näringslära än hos "gemene man". Jag håller helt med dig om att föräldrarna i artikeln inte hade alla hästar hemma, likaså journalisten.
SvaraRadera