Trogna läsare vet att jag lider av lätt emetofobi, vilket min familj tydligen vägrar ta hänsyn till. Först kiknade ungen av skratt, vilket triggade igång en aggressiv hicka med en go uppstötning på vardagsrumsgolvet som följd.
– Jag kräktes! konstaterade hon glatt, tog en snabb dusch och gick sedan vidare med livet som om ingenting hänt.
En stund senare hördes plötsligt de ljuva tonerna av one hair ball comin' up från katten som satt uppflugen på sängen. Alltid ett skvättfritt ställe, de är inte dumma de där luddskallarna.
Bara minuter senare var det dags igen då den andra katten (den av dem som väger 6,5 kg) plötsligt drabbades av bulimi, hetsåt en halv skål torrfoder, ångrade sig och vände magen ut och in på köksgolvet.
Ok, så vems tur är det härnäst? Pax inte!
Haha! Ja det där känner jag igen! Hundarna hoppar upp i sängen för att en sekund senare spy.
SvaraRaderaVad är grejjen liksom? Kunde de inte spy på golvet? Damn you animals!
Men spyrädsla, innebär det att du bara är rädd för att spy eller är du rädd för att torka upp spyan?
Jag är inte rädd för att spy men jag är rädd för att ta upp spy för då spyr jag...
mikkan: Jag fantiserar om att katterna ska lära sig att spy i lådan.
SvaraRaderaFobin rör nog om allt som har med mänskliga spyor att göra, mjölkkräk från bebisar undantaget eftersom det inte känns som högriskavfall på samma sätt, så egentligen har jag inte några större problem med katternas hårbollar och liknande. Egentligen kan jag inte sätta fingret på vad med själva spyendet som är min issue, men antagligen handlar det om oberäkneligheten i det hela. Vem som helst kan spy när som helst, typ "hm, ser inte hen där borta ut att må lite illa, bäst att byta spårvagn". Sen är det inte heller så kul att själv vara magsjuk när man ska ta hand om ett barn (oavsett om barnet också är sjukt eller ej), eller att vara försatt i karantän med en unge som kaskadkräks ungefär lika hänsynsfullt som katterna (fast hundra gånger mer). Man vet liksom vad man själv har att vänta då, och så blir det en ond spiral av psykisk stress.
Jag trodde att det bara var vi som har en bulimikatt.... Rasmus kan också hetsäta upp en halv matskål och kräkas upp den ett par minuter senare.
SvaraRaderaKonstigt beteende.