Idag är jag mest troligt på Rover och dricker en öl med min allra bästa Kristoffer. Under tiden får ni hålla till godo med ett tidsinställt inlägg. Även denna gång kommer inspirationen från Fifi och A.M.O.
Längd: 172 modesta centimeter.
Vikt: Minst 80 men inte ett gram över 90. Kilogram alltså.
Hårfärg: Rött som synden.
Ögonfärg: Blå.
Fräknar: Lots and lots. Mest i ansiktet.
Bästa kroppsdel: Huvudet. Och brösten. Och fittan.
Sämsta kroppsdel: Jag är glad att jag har svårt att komma på ett svar här. Pass.
Ärr: Arga katter får rivet skinn. Tack och lov har jag alldeles utmärkt läkkött.
Tatueringar: Inte än.
Piercingar: Sju i öronen. En i näsan. En i läppen. En i naveln. Dock är endast totalt tre i bruk nuförtiden.
Sjukdom: Någon form av segdragen hosta. Spår av vattkoppor.
Brutna ben: Nix. Senast jag var hos tandläkaren fick han ta en extra omgång röntgenbilder. Med lite längre exponering. Du har aldrig brutit några ben va, sa han efteråt när han kollade igenom bilderna.
Fobi: Vinterkräksjuka.
Tvångstanke: The ususal, typ tänk om jag skulle tappa henne ut för det här stupet.
Rädsla: Att något ska hända som gör att jag inte kan finnas där för min unge.
Kroppsligt partytrick: Förr kunde jag göra en uppskattad tolkning av en trött och törstig tiger.
Bästa känsla: Utvilad.
Bästa fysiska känsla: Oxytocinkick.
Nu skäms jag lite för att varken fittan eller oxytocinkick kom med på min lista...
SvaraRaderaJag jobbar på att våga snacka mer fitta. Tror det är bra för mig. Men "helheten" är det väl inte så dumt att vara nöjd med heller? :)
SvaraRaderaOch beträffande oxytocinkick så känns det som att ditt svar faktiskt tangerar mitt.