Doftöverkänslig? Jag?

Vi passerade just Halmstad och stannade till då på Max. Det är rätt glest mellan deras restauranger här i södra Sverige, så det gäller att passa på. Ok, de finns både vid Ullevi och i Allum, men dit har vi ju ärenden ännu mer sällan än vi åker till Skåne.

Hur som helst, maten var god och de av oss som inte prioriterade lekhörna före förtäring blev både mätta och belåtna. Men när jag skulle slänga skräpet klev jag rakt in i någon slags mellanvärld. Visuellt befann jag mig fortfarande på hamburgerrestaurangen men av lukten att döma måste jag ha teleporterats till ett festivalområde. Ni vet det där solvarma sötsura potpurrit av fekalier, friterad mat och lera.

Jag blev inte jättestressad sådär på en gång eftersom jag tog för givet att stanken kom från hålet där man lägger "övrigt", jag tog till och med i godan ro en kaffe på maten och hängde lite med min äkta make medan barnet underhöll sig själv/gnällde varje gång hon "behövde" hjälp ner, men efter en stund insåg jag att det luktade där också. Säkert femton meter från där jag först kände det.

Aha, det måste ha kommit med vinddraget när dörren öppnades nyss, försökte jag intala mig själv samtidigt som kallsvetten började bryta fram. Too late, paranoiacentrat hade vid det här laget redan tagit över och stängt av all övrig hjärnaktivitet som inte hanterar livsuppehållande funktioner.

I skrivade stund är vi i höjd med Varberg. Jag sitter fortfarande på helspänn, men har inte känt av odören sedan vi brände förbi Falkenberg. Det kommer dock inte att hindra mig från att, när vi kommer hem, nosa igenom i tur och ordning skor, ytterkläder, packning och övriga familjemedlemmar. Sen ska jag ta en varm dusch sittande i fosterställning. Jag kommer inte få någon ro innan jag rett ut vad källan är.