Första gången jag läste inlägget Om jag bara var lite mindre... scrollade jag aldrig ner till kommentarerna (jag läser sällan kommentarer på de stora bloggarna, eftersom det helt enkelt blir så mycket text, och mest upprepningar, att ta sig igenom), så jag reflekterade inte mer över inlägget än att jag kände igen tankarna. I hemulens fall har det mest varit de glättiga velourbyxorna och de färgglada strumpbyxorna jag avundats.
Via A.M.O. blev jag sedan varse att debattens vågor går höga hos Underbara Clara. 391 kommentarer har i skrivande stund trillat in. 391. Mer eller mindre upprörda. För eller emot.
Så kan det tydligen gå om man "tvingar" på sin pojkbebis klänning. Jag reflekterade i ärlighetens namn inte över grejen pojke – klänning första gången jag läste. Och då är jag inte uppvuxen på hippiekollektivet Moderskägg – utan tyvärr i samma samhälle som människorna som med versaler påpekar att det Clara sysslar med är barnmisshandel – men jag funderar fan på att flytta dit efter att utsatt mig själv för en fullständig genomläsning av diskussionen.
Jag kunde inte läsa så många. Jag blir så upprörd. Någon frågar om statsminstern skulle vara söt i klänning. Vad skulle vara extra löjligt med det? Det är bara extra löjligt om man tänker sig att feminina attribut och ledarrollen inte passar ihop. Jag blir så arg!
SvaraRaderaJag fick också en hjärnblödning när jag läste den kommentaren och ville lasta personen bakom den för hela könsmaktsordningen.
SvaraRaderaVet du at jag orkar inte ens bli uppörd längre....
SvaraRaderaMan stångar huvudet blodigt. Man försöker förklara att det egentligen inte handlar om färger.
Nej, nu skiter jag i vad alla tycker och låter sonen (med ypperlig smak) välja vilka kläder, leksaker, böcker och nagellack han vill.
Och då brukar det bli nåt färgglatt.
Jasså, här var man trångsynt och hade inte ens tänkt tanken på att man kunde ta på bäbispojkar klänning.
SvaraRaderaOm man får en pojke så är gränserna mellan könen mycket mer strikta och synliga. Ingen skulle bli förbannad över att man tar på sitt flickebarn ett par byxor och då ska man veta att Jeanne d’Arc brändes på bål av den enkla anledning att hon var så syndig att hon bar manskläder.
Men skulle ni ta på ungen klänning i skolan? Det hade jag inte gjort...
Icka: Men det har personerna här också fattat, att det inte handlar om färger alltså. Deras pojkar har rosa kläder så det står härliga till, men klänning/tunika/tröja som är så lång att den kan misstas för klänning? Nej, där går gränsen. Barnmisshandel!
SvaraRaderamikkan: Jag vet inte hur jag hade klätt min son om jag hade en. I skolåldern gör de väl som de vill antar jag (Hrönn har iallafall redan väldigt bestämda åsikter om att hon ska ha helt crazy klädkombinationer på sig på förskolan och jag orkar inte jiddra om det så länge de funkar för årstiden). Men jag hade åtminstone inte anklagat andra föräldrar för att misshandla sina söner om de lät dem bära klänning. Det är ju inte ens hundra år sedan alla barn i Sverige bar kolt som små och i stora delar av världen är ju kläder vi med våra ögon skulle benämna som klänningar eller kjolar inte alls ansedda som omanliga.
ja... jag har inget emot att folk bär genusöverskridande kläder, tvärtom tycker jag att det är bra. även om vi kvinnor utan problem kan ha både slips, kostym och boxer på oss utan att någon direkt bryr sig. svårare är det för mannen att komma propert klädd till kontoret i en liten kritstrecksrandig kjol, hög i livet och instoppad figursydd skjorta och ett par snygga örhängen som matchar skepparkransen om du fattar vad jag menar :)
SvaraRaderavi lever i ett samhälle där det könsstereotypa manliga är normen och som också kvinnor strävar efter och många gånger slippa undan med.
ungar ska få ha på sig vad de vill. dock skulle jag aldrig använda mitt barn för att slå ett slag för genus när ungen är i skolan eftersom ungen inte kan hjälpa att den är född i en uppfukkad värld och inte bör ta konsekvenserna innan den är beredd på vad de innebär.
lite mitchmatch som H verkar gilla tycker jag är skit samma. bara ungen är hel och (ren) i grunden så får de se ut som de vill.
hmm, fast jag kastar ju sten i glashus eftersom min eventuella avkomma kommer att förvägras kött i alla dess former...
Jag för min del undrar om inte statsministern faktiskt skulle vara söt i klänning om den är rätt tillskuren. Nåt som passar hundögonen. Kanske i brun sammet?
SvaraRaderaintressant. när jag läste hennes inlägg reflekterade jag inte heller över att det var en klänning. jag blir mest ledsen och uppgiven när jag sen plöjer kommentatorsfältet. vad fan ska man göra? känns som all ansträngning att luckra upp skiten är förgäves.
SvaraRaderanär vänder det?
Jag orkar inte heller bry mig. Om min son vill ha klänning när han blir stor nog att bestämma sånt får jag ta det då.
SvaraRaderaVad jag tycker är konstigast är att det är ett sånt jävla tjat om självständighet när man har bebis. Man "får" absolut inte amma länge, samsova, bära etc för då blir barnet inte självständigt och det är visst jättehemskt. Men om barnet sedan gör något som sticker ut från mängden, t ex pojke i klänning, då brytet helvetet lös!
Hur ska de ha det egentligen??
Anonym: Vilken underbar kommentar! Jag tror att Reinfeldt skulle klä mycket bra i en brun sammetsklänning!
SvaraRaderamikkan: Att låta sitt barn växa upp som vegetarian tror jag inte är en grund för utanförskap längre, inte på mitt jobb eller Hrönns förskola åtminstone. Däremot kanske du får en släng av sleven på BVC och i eventuell mamma-/föräldragrupp. Men dem behöver man inte lyssna så noga på.
SvaraRaderaAnonym: Ja, brun sammet vore absolut hans grej, kanske gammelrosa detaljer också.
Ms Stiffneck: Visst pendlar man mellan hopp och förtvivlan beroende på vad man väljer att läsa!?
Lisa: Så bekvämt som möjligt. För föräldrarna alltså.