Tidigare idag tvingade jag med mig mitt barn ut i stormen för att handla middag (med mera).
– Tror du vi tar oss fram till affären utan att blåsa bort på vägen, frågade jag henne när vi lämnade lägenheten.
– Mamma, jag hoppas att vi blåser bort. Jag hoppas att vi blåser ända upp till himlen och får träffa mormor igen, svarade hon.
Vad härligt! Björn blev livrädd för stormvindarna, så han trodde nog inte att vi skulle blåsa till himlen.
SvaraRaderaÅh…!
SvaraRaderaVad fint sagt!
SvaraRaderaIbland är de så kloka att man tappar hakan & blir tårögd..
SvaraRaderaÄr det verkligen den bästa? Jag har trott hela tiden sen dottern föddes att "nu är nog den absolut mysigaste/trevligaste/bästa tiden. Sen går det bara utför". Men inte då. Det blir ju bara bättre. Nu är hon snart två, ska jag alltså vänta mig att det vänder om drygt ett och ett halvt år?
SvaraRadera(fantastisk kommentar av ditt barn förresten)
Kanske byta namn till Dorothy och få ett par röda skor? Gullig unge!
SvaraRaderaLisa: Eller så var det just det han fruktade :)
SvaraRaderaFifi, Jenny och Anna: Ja, eller hur?!
Miss Mary: Troligtvis, det kan inte bli bättre än så här :)
mikkan: Jag förstår inte referensen. Är det någon form av kostymdrama du hänvisar till?
Mikkan syftade nog på Trollkarlen från Oz, en klassiker. ;)
SvaraRaderahttp://sv.wikipedia.org/wiki/Trollkarlen_fr%C3%A5n_Oz
Jag missar den varje år, den brukar väl gå i samband med någon högtid?
SvaraRaderaIngen aning när den brukar gå, men håll utkik nu i jul och nyår. :)
SvaraRaderaJag lovar. *redan glömt*
SvaraRaderaTrollkarlen från Oz!
SvaraRaderaOch det är väl på ett sätt ett kostymdrama, så helt fel har du inte!
SvaraRaderaOj, orkade inte skrolla och läsa allt innan jag postade... Men skönt att inte vara den enda bevandrad i litteratur!
SvaraRaderaBevandrad schmevandrad.
SvaraRadera