måndag 19 december 2011

Hejdå läsekrets

Och förresten. Nu när jag ändå redan är sur. Vad är grejen med att skaffa fler barn än man kan hålla reda på?

Jag vill ju egentligen inte trampa någon på tårna, så ifall du uppfyller fler än hälften av nedanstående kriterier så rekommenderar jag att du scrollar dig vidare till nästa inlägg. Eller en annan blogg.

1. Har du tre barn eller fler?
2. Heter något av barnen Sixten?
3. Är barnen födda med högst arton månaders mellanrum?
4. Klär du dig mestadels i Odd Molly-kläder?

Alltså, just grejen att bli på smällen och föda fram en bunt ungar är den lätta biten med att bilda (stor)familj. Jo, det stämmer, det sedan det jobbiga börjar. Visst kan man underlätta för sig själv genom att tillämpa "fri uppfostran" men det leder bara till att din omgivning (that's me) kommer hata dig. Jag tänker på det där den där tjommen Söderberg skrev: Man vill bli älskad... blablabla... i brist därpå föraktad. Är det så du resonerar?

I så fall: Grattis, du har lyckats. För när dina ungar knuffar ner min unge i plaskdammen (i somras) eller är nära att tända eld på henne med en fackla (i eftermiddags) så förväntar jag mig att du tillrättavisar dem, eller helst skulle jag såklart föredra att hade dem under uppsikt från början men jag förstår att det är för mycket begärt när du har två till att hålla koll på samtidigt som du statusuppdaterar på fejjan på iphonen och dricker någon variant på kaffe som jag inte ens kan uttala med dina föräldragruppspolare. Men gör du inte det själv så gör jag det och blir du upprörd då så, ja, förakt var ordet.

9 kommentarer:

  1. Jag förstår precis vad du menar och tycker att du har rätt i sak. Jag tror att jag skulle reta mig på att mamman själv inte förstår att hon är "fel" ute; att hon inte hjälper sina barn att förstå hur de ska umgås med andra barn. Att hon inte fattar att hon lägger över en börda på dig. Och väldigt upprörande men lite ledsamt att hon tror att "ta barnens parti" betyder att bli arg på andra när de tar det ansvar hon själv låter bli att ta. Så hemskt att vara tom inåt i relationen till sina barn, men ryta utåt och tro att det räcker!

    Men förakt, jag blir aldelles kall inuti när jag tänker på det. Jag föreställer mig att det syns på dig. Inte tror jag att varken mamman eller de vind för våg lämnade barnen växer av det.

    SvaraRadera
  2. 1. Jag är glad att jag inte uppfyller nåt av kriterierna.

    2. I hear you, sister.

    3. Jag känner förakt mot en del mammor jag också.
    Idag när jag var på ett stort köpcentra och satt i familjeloungen och ammade så hörde jag tre mammor diskutera vilken burkmat som luktade minst illa....och idealåldern att skola in på förskolan (över ett år men helt klart under två) och hur man får sina barn att stanna kvar i sängen på natten så att man ska kunna vara ifred nån gång.

    Det är antagligen helt fel och elitistiskt och allt det där andra man inte får tycka som mamma, men jag tycker fan att vårt sätt är bättre....

    SvaraRadera
  3. Jag upphör aldrig att förvånas över föräldrar som inte säger till sina barn, när de skriker jättehögt/ligger ner på golvet i en affär och blockerar vägen för alla/säger elaka saker.

    SvaraRadera
  4. Anonym: Säkert inte. Det är nog ingen som vinner på det.

    Jag vill dock förtydliga att jag bemöter barnen med respekt även då de utsatt min unge för (livs)fara, men vilka känslor det väcker i mig kan jag inte göra mycket annat åt än att försöka låta bli att agera på dem utan eftertanke.

    J: Tack.

    Icka: Annars hade du väl inte gjort på det sättet? :)

    Fifi: I hear you. Men. Jag förstår på ett plan också de föräldrarna. Ibland kan tillsägelsen vara som bensin på brasan och få hela situationen att urarta, men då kan det ju vara läge att ta barnet och sig själv därifrån. Jag menar, det lär ju ändå inte bli så mycket handlat om man stannar och tar konflikten där.

    SvaraRadera
  5. Jag har jobbat i en affär där föräldrar som den du beskriver kommer in med sina barnkullar. :/
    Ok, jag förstår svårigheten att hålla reda fyra ungar i varsin ände av butiken, men kan man då inte åtminstone bestämma sig för att punktmarkera EN av dem (förslagsvis den som riskerar ställa till med mest skada)?

    SvaraRadera
  6. Problemet med kombinationen "fri uppfostran" och så tätt mellan barnen är ju bara att flera stycken av dem är i den där åldern då de gör som mest skada samtidigt.

    SvaraRadera
  7. Fast sixten är ett fint namn....

    SvaraRadera
  8. Lina: Absolut. Jag gillar namn som jag annars mest är van vid att gamla människor heter. Synd bara att en massa idioter också tycks gilla de namnen. Just Sixten har något av barnen hetat i ALLA situationer av den typen som jag råkat ut för.

    SvaraRadera