Tips: Bildgoogla svinkoppor. Det gjorde jag just och nu är jag ganska säker på att jag inte har det. Samtidigt som jag är helt säker på att jag har det. Ja, alltså, egentligen vet jag att den där vattniga grejen i vecket mellan högra handens lång- och ringfinger är ett myggbett som jag gått loss på, men man kan ju aldrig vara helt säker. Än så länge har jag åtminstone inte fått stora variga sår i ansiktet. Inte heller ser jag ut som Amy Winehouse, som av någon anledning dyker upp på flera av bilderna.
Förtutom det (svinkoppor alltså, inte Amy Winehouse-utseende) går också kusin vattkoppa både på mitt jobb och hemulens förskola. Eftersom jag var ensambarn ganska länge och föddes i en tid då barngrupperna var små så har jag inte haft någon form av koppor, så det ska bli spännande. Jag har hur som helst redan börjat skissa på planer för långledigheten. Kanske skriver jag en roman. Kanske hasar jag omkring insmord i potatismjöl och gråter blod. Den som lever får se.
En del av planen är att jag insjuknar i slutet av november och min avkomma i mitten på december och sen när vi är friska igen så är det jullov, vilket skulle innebära att vi får chansen att isolera oss i hemmet halva vinterkräksjukesäsongen. Perfekt!
söndag 11 september 2011
lördag 10 september 2011
Försoning – del 4: Matintroduktionen
Det gläder mig att se att så många av de bloggar jag följer skrivs av föräldrar som är lyhörda för sina barns signaler. Visserligen läser jag ganska selektivt och slutar följa dem som uppmanar till skrikmetoder och annan barnmisshandel, men jag får ändå en känsla av att världen är på väg åt rätt håll.
I den här familjen har vi gjort en massa tabbar. De flesta inte särskilt allvarliga. Men en del har jag svårt att försonas med, som hur vi hanterade matintroduktionen till exempel. Hade jag kunnat backa bandet och göra om, göra rätt, så hade jag gjort det.
Vi höll ut länge, fem och en halv månad var hemulen när vi började med smakportioner. Egentligen kände vi nog att vi borde ha väntat ett tag till, särskilt eftersom vi inte fick amningen att funka förrän hon var fyra månader, men samtidigt ville vi ju inte missa det där magiska smakfönstret som enligt legenden bara är öppet då barnet är mellan fyra och sex månader. Det lät förvisso helt orimligt att ett barn aldrig skulle lära sig att äta som en vettig människa om man inte påbörjade avvänjningen innan halvårsdagen, särskilt med tanke på att jag själv mer eller mindre helammades i åtta månader, men det är ju dumt att chansa liksom.
En kokt potatis blandad med bröstmjölk, två förväntansfulla föräldrar och en unge som inte hade en aning om vad som förväntades av henne. Självklart filmade vi också. Filmen ligger inte uppe till allmän beskådan eftersom inte ens jag själv klarar av att se min lilla lilla bebis först gapa snällt och sedan kvälja och kräkas. Men skam den som ger sig, vi hade ju lärt oss att det kan ta några gånger innan barnen fattar hur de ska göra för att flytta maten bakåt i munnen och svälja, när hon var sju månader åt hon riktigt bra. Ibland flera matskedar.
Idag har vi en unge som är rätt ointresserad av mat. Bröstmjölk, mackor, pannkaka, korv och frukt är väl i stort sett det enda som är helt oproblematiskt – vinst varje gång. Men hon har två matglada föräldrar som förhoppningsvis kan fungera som förebilder den dag hon bestämmer sig för att det är dags att testa nya smaker. Med tanke på hur introduktionen gick till är väl det minsta vi kan göra att låta bli att tjata och truga nu. Det får ta den tid det tar. BLW treåring style.
På mitt nuvarande jobb, som kock på en förskola (ironiskt nog), ser jag hela spektrat. Från hen som äter mycket, gärna och länge, till hen som bara äter halloumi, köttbullar, bröd, banan och vindruvor. Nej, inget annat. De flesta hamnar någonstans mitt emellan, småbarnen är något mindre kräsna och nästan alla äter med bäst aptit på måndagar. Kanske är det fler som har en inte helt okomplicerad matsituation hemma och troligtvis äter mitt barn också bättre i sällskap av likasinnade.
Del 1 – Förlossningen
Del 2 – BB-vistelsen
Del 3 – Amningen
I den här familjen har vi gjort en massa tabbar. De flesta inte särskilt allvarliga. Men en del har jag svårt att försonas med, som hur vi hanterade matintroduktionen till exempel. Hade jag kunnat backa bandet och göra om, göra rätt, så hade jag gjort det.
Vi höll ut länge, fem och en halv månad var hemulen när vi började med smakportioner. Egentligen kände vi nog att vi borde ha väntat ett tag till, särskilt eftersom vi inte fick amningen att funka förrän hon var fyra månader, men samtidigt ville vi ju inte missa det där magiska smakfönstret som enligt legenden bara är öppet då barnet är mellan fyra och sex månader. Det lät förvisso helt orimligt att ett barn aldrig skulle lära sig att äta som en vettig människa om man inte påbörjade avvänjningen innan halvårsdagen, särskilt med tanke på att jag själv mer eller mindre helammades i åtta månader, men det är ju dumt att chansa liksom.
En kokt potatis blandad med bröstmjölk, två förväntansfulla föräldrar och en unge som inte hade en aning om vad som förväntades av henne. Självklart filmade vi också. Filmen ligger inte uppe till allmän beskådan eftersom inte ens jag själv klarar av att se min lilla lilla bebis först gapa snällt och sedan kvälja och kräkas. Men skam den som ger sig, vi hade ju lärt oss att det kan ta några gånger innan barnen fattar hur de ska göra för att flytta maten bakåt i munnen och svälja, när hon var sju månader åt hon riktigt bra. Ibland flera matskedar.
Idag har vi en unge som är rätt ointresserad av mat. Bröstmjölk, mackor, pannkaka, korv och frukt är väl i stort sett det enda som är helt oproblematiskt – vinst varje gång. Men hon har två matglada föräldrar som förhoppningsvis kan fungera som förebilder den dag hon bestämmer sig för att det är dags att testa nya smaker. Med tanke på hur introduktionen gick till är väl det minsta vi kan göra att låta bli att tjata och truga nu. Det får ta den tid det tar. BLW treåring style.
På mitt nuvarande jobb, som kock på en förskola (ironiskt nog), ser jag hela spektrat. Från hen som äter mycket, gärna och länge, till hen som bara äter halloumi, köttbullar, bröd, banan och vindruvor. Nej, inget annat. De flesta hamnar någonstans mitt emellan, småbarnen är något mindre kräsna och nästan alla äter med bäst aptit på måndagar. Kanske är det fler som har en inte helt okomplicerad matsituation hemma och troligtvis äter mitt barn också bättre i sällskap av likasinnade.
Del 1 – Förlossningen
Del 2 – BB-vistelsen
Del 3 – Amningen
fredag 9 september 2011
Helt aproå
Alltså, den här kopplingen mellan stora mängder kaffe och kalaspuffsdoftande kiss, har vi någon vetenskaplig förklaring på den?
torsdag 8 september 2011
Mot mörkare tider
Även om man fortfarande kan plocka jordgubbar och gå i t-shirt om eftermiddagarna så är det ett faktum att overallsäsongen närmar sig med stormsteg. Som den icke-förutseende själ jag är har jag dock inte ens börjat fundera på att införskaffa vintermundering till hemulen, till skillnad från dig som googlat dig hit med sökorden ta på overall.
Jag vet inte exakt vad du undrar över, men om den som ska ikläs overall är ett barn så är mitt svar följande: Det är skitjobbigt. Gäller det en bebis så är det jobbigt eftersom hen inte har någon styrsel i kroppen och gäller det ett större barn så är det jobbigt eftersom styrsel i kroppen medför att hen kan och kommer streta emot och/eller springa och gömma sig. Räkna med tio minuter, en kvart extra någonting varje morgon.
Jag vet inte exakt vad du undrar över, men om den som ska ikläs overall är ett barn så är mitt svar följande: Det är skitjobbigt. Gäller det en bebis så är det jobbigt eftersom hen inte har någon styrsel i kroppen och gäller det ett större barn så är det jobbigt eftersom styrsel i kroppen medför att hen kan och kommer streta emot och/eller springa och gömma sig. Räkna med tio minuter, en kvart extra någonting varje morgon.
Just keep 'em comin'
onsdag 7 september 2011
Great minds think alike
Alltså, det här med att tvångsmässigt fälla en putslustig kommentar angående andras arbete. Sluta med det. Det är alltid någon annan som har sagt det förut. Alltid.
– Jasså, här står du och vattnar potatisen.
Nej, det göra jag inte. Jag sköljer bort skalrester och annat crap innan jag kokar den. Det blir godare då. Jag skulle kunna strunta i det eller göra det för hand, en och en, vid diskbänken, som man gör hemma, men det skulle ta ungefär hundra år och nu råkar jag* ha kommit på att det smidigaste sättet är att alla potatisar på en gång, lägga dem i en hålkantin och spola dem rena med högtryck. Fast det säger jag såklart inte, för det är ju inte det svaret du vill ha, så jag ba:
– Ja, haha, precis.
*eller Per "mannen som bara får 'spela' psykopat" Morberg.
Ps. Om jag hade fått en krona för varje gång en man som är alldeles för gammal för att ragga på tonåringar lutade sig fram över disken och frågade om jag hade nå gôtt mos, när jag var 17 år och jobbade sena kvällar i en korvmoj så hade jag inte behövt ha ett jobb idag.
– Jasså, här står du och vattnar potatisen.
Nej, det göra jag inte. Jag sköljer bort skalrester och annat crap innan jag kokar den. Det blir godare då. Jag skulle kunna strunta i det eller göra det för hand, en och en, vid diskbänken, som man gör hemma, men det skulle ta ungefär hundra år och nu råkar jag* ha kommit på att det smidigaste sättet är att alla potatisar på en gång, lägga dem i en hålkantin och spola dem rena med högtryck. Fast det säger jag såklart inte, för det är ju inte det svaret du vill ha, så jag ba:
– Ja, haha, precis.
*eller Per "mannen som bara får 'spela' psykopat" Morberg.
Ps. Om jag hade fått en krona för varje gång en man som är alldeles för gammal för att ragga på tonåringar lutade sig fram över disken och frågade om jag hade nå gôtt mos, när jag var 17 år och jobbade sena kvällar i en korvmoj så hade jag inte behövt ha ett jobb idag.
tisdag 6 september 2011
Själva modermodemet
söndag 4 september 2011
Var är Brorsan?
Schysst man känner sig när man två timmar efter att man stängt balkongdörren hör ett svagt jamande. (Man = jag.)
lördag 3 september 2011
Bakgrund till frågan
I måndags var jag och mina kollegor och åt räkmacka på kommunens/skattebetalarnas bekostnad. Gratis är gott och allt det där. Men lugn, bara lugn, vi betalade åtminstone för drycken ur egen ficka. Jag lät servitören bestämma vad jag skulle dricka och han trollade fram ett fantastiskt trevligt vitt vin som jag genast glömde bort all information av typen namn, druva och ursprung på. Priset minns jag däremot, eftersom det fick flera av mina kollegor att träda in i ett chockartat tillstånd.
Det har gått fyra dagar och mycket vatten har runnit under broarna sedan dess, men samtalsämnet numero uno på jobbet är fortfarande hur man kan med att ta nästan en hundring för någon deciliter rusdryck. Däremot är det ingen, eller åtminstone få, som verkar ha något emot att lägga 99 riksdaler för en portion torr "oxfilé" med "bearnaisesås" och en dryg femtiolapp glaset för husets ospecificerade rödvinsvinäger på after work-syltan nära jobbet, där definitionen på service verkar vara att hålla gästerna på halster tills de i ren desperation börjar vifta med sedlar för att få beställa.
Då tycker jag faktiskt att 91 pix för vinet (och ett par tre hundra för en varmrätt) är rimligt. Men inte flera gånger i veckan kanske.
Ps. Jag lämnade dessutom de nio kronorna jag fick i växel i dricks. Utan föregående pistolhot.
Det har gått fyra dagar och mycket vatten har runnit under broarna sedan dess, men samtalsämnet numero uno på jobbet är fortfarande hur man kan med att ta nästan en hundring för någon deciliter rusdryck. Däremot är det ingen, eller åtminstone få, som verkar ha något emot att lägga 99 riksdaler för en portion torr "oxfilé" med "bearnaisesås" och en dryg femtiolapp glaset för husets ospecificerade rödvinsvinäger på after work-syltan nära jobbet, där definitionen på service verkar vara att hålla gästerna på halster tills de i ren desperation börjar vifta med sedlar för att få beställa.
Då tycker jag faktiskt att 91 pix för vinet (och ett par tre hundra för en varmrätt) är rimligt. Men inte flera gånger i veckan kanske.
Ps. Jag lämnade dessutom de nio kronorna jag fick i växel i dricks. Utan föregående pistolhot.
fredag 2 september 2011
torsdag 1 september 2011
Här blir inga Wallenbergare gjorda
Eventuellt kommer en snubbe förbi med en kokplatta som vi kan förlusta oss med tills det blir kontorstid och servicepersonerna börjar jobba igen. Under tiden stelnar färsen så fint i den fesljumna stekpannan.
Pikant?
Idag använde jag helt spontant ordet pikant för att beskriva smaken på en vegetarisk korv för min kollega. När flyttade jag till Östermalm och blev pensionär?
söndag 28 augusti 2011
Hej BVC
Vet ni vad? Jag har ammat min unge efter tandborstningen (nästan) varje kväll så länge hon alls haft några tänder att borsta. Alltså i ungefär två och ett halvt år eller drygt niohundra kvällar. Vid förra veckans tandläkarbesök fick hon beröm för sina extremt fina tänder. Pilutta er. P i l u t t a.
Ps. Ja, jag veeet, det är skillnad på individ och population, kanske hade hon haft lika fina tänder om jag gav henne en klubba istället för att trycka in det där vulgära bröstet i käften på henne. Eller kanske inte.
Ps. Ja, jag veeet, det är skillnad på individ och population, kanske hade hon haft lika fina tänder om jag gav henne en klubba istället för att trycka in det där vulgära bröstet i käften på henne. Eller kanske inte.
lördag 27 augusti 2011
Plötsligt i ett ostädat vardagsrum nära dig:
X-Ö
Östfrontens frk Styvnackad
Skriver mest om att ha barn, trädgård, känslor och foton på gulligheter med päls. Väger upp det hela med grovkornig ångest, zombiefilm, skräckböcker och att skriva om saker som gör riktigt ont.
Det ska mycket till för att jag ska fastna för en blogg där inläggen är långa. Kanske borde jag hänga på twitter (hänger man på twitter?) istället. Men det gör jag inte för jag är en bakåtsträvare. Ms Stiffneck har i vilket fall som helst det som krävs för att jag ska stanna kvar. Jag vill ha mer, jag vill veta allt om det som inte sägs.
Skriver mest om att ha barn, trädgård, känslor och foton på gulligheter med päls. Väger upp det hela med grovkornig ångest, zombiefilm, skräckböcker och att skriva om saker som gör riktigt ont.
Det ska mycket till för att jag ska fastna för en blogg där inläggen är långa. Kanske borde jag hänga på twitter (hänger man på twitter?) istället. Men det gör jag inte för jag är en bakåtsträvare. Ms Stiffneck har i vilket fall som helst det som krävs för att jag ska stanna kvar. Jag vill ha mer, jag vill veta allt om det som inte sägs.
På tal om att vara en bra förälder
fredag 26 augusti 2011
Om bara alla var lika bra föräldrar som vi
– Nej, inte riva ner saker från hyllorna. Jaja dig!
– ...
– Nu går vi hem.
– ...
– Då får mormor lämna dig här.
– ...
– Hejdå!
– Hejdå.
– Jaha, nu går mormor...
– ...
– Äh, kom nu då!
Sånt här tycker jag är svårt att förklara för hemulen. Alltså dels varför förskolekamraten är helt gränslös och vandaliserar leksaksaffären och dels varför mormodern ena sekunden hotar med att lämna sitt barnbarn i affären för att i nästa ångra sig och istället släpa ut ungen ur butiken.
Och för mig får någon gärna förklara varför man som vuxen försätter sig i en sådan situation från början. Hur långt har det inte gått när inte bara barnets närmaste anknytningspersoner utan även nästa led kört kommunikationen i botten? Vad är nästa steg? Jag har redan hört mamman, som för övrigt är förskollärare (någon annanstans, tack och lov), på "skämt" hota sin avkomma med stryk i samband med hämtningen. Hur skulle de agera om de hamnade i en situation där det är livsviktigt att ungen stannar upp och lyssnar (jag tänker typ rymning vid hårt trafikerad väg)?
Men framför allt, hur avstyr jag all form av umgänge med den här familjen? De har helt oblygt erbjudit sig att sitta barnvakt om vi skulle behöva. Det gör vi, men inte av dem. Vi bor inte jättelångt ifrån varandra och jag antar att de förväntar sig samma sak av oss. Över. Min. Döda. Kropp.
Ps. Ja, jag bloggade så sent som igår om våra egna härligt uppfriskande gräl. De är dock en västanfläkt i jämförelse med den här familjens sätt att hantera konflikter. Vi har t.ex. för vana att prata ut efter att vi varit osams, undviker att kränka varandra och ber om ursäkt när det blir fel. De verkar å sin sida kommunicera enbart i form av order och hot, även föräldrarna emellan.
– ...
– Nu går vi hem.
– ...
– Då får mormor lämna dig här.
– ...
– Hejdå!
– Hejdå.
– Jaha, nu går mormor...
– ...
– Äh, kom nu då!
Sånt här tycker jag är svårt att förklara för hemulen. Alltså dels varför förskolekamraten är helt gränslös och vandaliserar leksaksaffären och dels varför mormodern ena sekunden hotar med att lämna sitt barnbarn i affären för att i nästa ångra sig och istället släpa ut ungen ur butiken.
Och för mig får någon gärna förklara varför man som vuxen försätter sig i en sådan situation från början. Hur långt har det inte gått när inte bara barnets närmaste anknytningspersoner utan även nästa led kört kommunikationen i botten? Vad är nästa steg? Jag har redan hört mamman, som för övrigt är förskollärare (någon annanstans, tack och lov), på "skämt" hota sin avkomma med stryk i samband med hämtningen. Hur skulle de agera om de hamnade i en situation där det är livsviktigt att ungen stannar upp och lyssnar (jag tänker typ rymning vid hårt trafikerad väg)?
Men framför allt, hur avstyr jag all form av umgänge med den här familjen? De har helt oblygt erbjudit sig att sitta barnvakt om vi skulle behöva. Det gör vi, men inte av dem. Vi bor inte jättelångt ifrån varandra och jag antar att de förväntar sig samma sak av oss. Över. Min. Döda. Kropp.
Ps. Ja, jag bloggade så sent som igår om våra egna härligt uppfriskande gräl. De är dock en västanfläkt i jämförelse med den här familjens sätt att hantera konflikter. Vi har t.ex. för vana att prata ut efter att vi varit osams, undviker att kränka varandra och ber om ursäkt när det blir fel. De verkar å sin sida kommunicera enbart i form av order och hot, även föräldrarna emellan.
U-W
Vingverkstan
Efter påtryckningar finns nu en missionshusblogg. Tanken är att jag ska lägga in bilder här så folk kan se hur det går med mitt projekt. Jag tycker själv att det går väldigt segt. Men det går i alla fall framåt. Jag behöver en hel stab av hantverkare och ... tålamod. Det går liksom inte att knäppa med fingrarna.
Jag har insett att det inte hjälper att drömma om arbetsrum/kontor/stuga vid slut av väg att få vara ifred och jobba i. Man måste tydligen ta itu med det också. Som mamma efter alldeles för många om och men gjorde.
Writtenbyalex
31 år, tvåbarnsmor och just nu mammaledig frilansjournalist. Det här är en dagboksblogg som mest handlar om familjeliv, föräldrafunderingar och mammatankar. På en gästbeskrivning på ett bröllop stod det "Från lattemamma på söder till waldorfmorsa på backen" – den beskrivningen stämmer ganska bra. Välkommen!
Ska jag dra det där om mig och min fascination för mammabloggar en gång till eller känns det som att ni kan det nu? Den här bloggen placerar sig på något vis i "mitten". Det låter kanske tråkigt, men räds ej. Med det menar jag bara att den varken handlar om att sälja allt och flytta till en djungel eller om hur bra det är med skrikmetoder och time outs. Däremot om genomtänkt och respektfullt föräldraskap. Och en massa annat.
Efter påtryckningar finns nu en missionshusblogg. Tanken är att jag ska lägga in bilder här så folk kan se hur det går med mitt projekt. Jag tycker själv att det går väldigt segt. Men det går i alla fall framåt. Jag behöver en hel stab av hantverkare och ... tålamod. Det går liksom inte att knäppa med fingrarna.
Jag har insett att det inte hjälper att drömma om arbetsrum/kontor/stuga vid slut av väg att få vara ifred och jobba i. Man måste tydligen ta itu med det också. Som mamma efter alldeles för många om och men gjorde.
Writtenbyalex
31 år, tvåbarnsmor och just nu mammaledig frilansjournalist. Det här är en dagboksblogg som mest handlar om familjeliv, föräldrafunderingar och mammatankar. På en gästbeskrivning på ett bröllop stod det "Från lattemamma på söder till waldorfmorsa på backen" – den beskrivningen stämmer ganska bra. Välkommen!
Ska jag dra det där om mig och min fascination för mammabloggar en gång till eller känns det som att ni kan det nu? Den här bloggen placerar sig på något vis i "mitten". Det låter kanske tråkigt, men räds ej. Med det menar jag bara att den varken handlar om att sälja allt och flytta till en djungel eller om hur bra det är med skrikmetoder och time outs. Däremot om genomtänkt och respektfullt föräldraskap. Och en massa annat.
torsdag 25 augusti 2011
Överskattat: att rensa luften
Här har det bråkats så det stod härliga till både igår och idag. Tyvärr var det hemulen som tryckte på den tornedalska kärnvapenknappen båda gångerna, trots att hon i det stora hela var tämligen oskyldig. Uppdämd irritation över arbetsfördelning och solidaritet resulterade i att jag dag 1 gapade och skrek om yoghurtfläckar på inredning och dag 2 om en kvällsmat jag lurades ut i köket för att tillreda och sedan två sekunder senare blev tvungen att slänga.
Eftersom jag är riktigt värdelös på att fokusera när jag är det det humöret känns det inte ett dugg bättre såhär efteråt, även om jag snackat ut åtminstone med ungen. Jag har inte fått något av det jag ville sagt, däremot en hel del annat som gott hade kunnat förbli outtalat. Hundra föräldrapoäng till mig!
Eftersom jag är riktigt värdelös på att fokusera när jag är det det humöret känns det inte ett dugg bättre såhär efteråt, även om jag snackat ut åtminstone med ungen. Jag har inte fått något av det jag ville sagt, däremot en hel del annat som gott hade kunnat förbli outtalat. Hundra föräldrapoäng till mig!
onsdag 24 augusti 2011
måndag 22 augusti 2011
Hej mamma,
jag är i Pildammsparken. Jag minns att du har berättat att vi brukade gå hit när jag var liten. Det hade varit fint om du hade varit med nu och kunnat visa vad vi brukade hitta på.
Saknar dig väldigt mycket.
T
Tuffast av alla
29 år. Älskar böcker & vin. Och att skriva. Och barnen såklart. Och M. Och katterna.
Jag böjer mig för könsmaktsordningen och presenterar Josefine som bloggfrossamannens flickvän och mor till hans barn. Inte för att den ena skulle bättre eller mer läsvärd än den andra utan för att de kompletterar varandra på ett sätt som jag gillar. Bäst är när båda bloggar om samma incident och versionerna vida skiljer sig åt.
29 år. Älskar böcker & vin. Och att skriva. Och barnen såklart. Och M. Och katterna.
Jag böjer mig för könsmaktsordningen och presenterar Josefine som bloggfrossamannens flickvän och mor till hans barn. Inte för att den ena skulle bättre eller mer läsvärd än den andra utan för att de kompletterar varandra på ett sätt som jag gillar. Bäst är när båda bloggar om samma incident och versionerna vida skiljer sig åt.
Are we in Gothenburg?
söndag 21 augusti 2011
S
Sagogrynet
Amning i nöd och lust
Härmed uppmanar jag alla som intresserar sig för amningsfrågor att besöka Lins ödmjuka och folkbildande blogg. Det är inte för intet hon utsetts till 2011 års vinnare av bröstpriset.
Salmiak Åt Folket
Pluggar dagtid, tar hand om storebror och lillebror, slåss med smulor i soffan och blöjberg. Kvällstid dödar jag zombies, dricker rödtjut, vattnar pelargoner. Soppa är min favoritmat och oscar är min själsfrände.
Jennie har jag följt sedan vi båda väntade barn för tusen år sedan. Sedan dess har hon hunnit bli ihop med drömkillen, köpa lägenhet, skaffa ett barn till och bli klar med sin utbildning. Och en massa annat såklart. Imorgon ska jag få träffa henne på riktigt för första gången. Tjoho!
Skäggbloggen
Vi berättar om allt som har med skägg att göra. Skäggvård och skönhetstips, skägghångel, kändisskägg, skäggskrönor, skäggsociologi och massor av bilder. Och mycket mer.
Ok, här är det ganska uppenbart att jag inte är målgruppen. Det skiter jag i. Skägg är spännande.
Smaskigt fakta
Hej. Det här är en blogg som drivs av en Sara Parkman, Anna Hed, Moa Lundqvist och Ingela Cederholm. Fyra personer alltså. Innehållet är varierat. Mycket. Och det är vi alla glada över. Fashion möter folk som vi i branchen brukar säga. Hoppas du gillar't.
Orka bry sig om att Bechdel-testa filmer och säga emot allt och alla hela tiden. Ja, det tycker jag.
Amning i nöd och lust
Härmed uppmanar jag alla som intresserar sig för amningsfrågor att besöka Lins ödmjuka och folkbildande blogg. Det är inte för intet hon utsetts till 2011 års vinnare av bröstpriset.
Salmiak Åt Folket
Pluggar dagtid, tar hand om storebror och lillebror, slåss med smulor i soffan och blöjberg. Kvällstid dödar jag zombies, dricker rödtjut, vattnar pelargoner. Soppa är min favoritmat och oscar är min själsfrände.
Jennie har jag följt sedan vi båda väntade barn för tusen år sedan. Sedan dess har hon hunnit bli ihop med drömkillen, köpa lägenhet, skaffa ett barn till och bli klar med sin utbildning. Och en massa annat såklart. Imorgon ska jag få träffa henne på riktigt för första gången. Tjoho!
Skäggbloggen
Vi berättar om allt som har med skägg att göra. Skäggvård och skönhetstips, skägghångel, kändisskägg, skäggskrönor, skäggsociologi och massor av bilder. Och mycket mer.
Ok, här är det ganska uppenbart att jag inte är målgruppen. Det skiter jag i. Skägg är spännande.
Smaskigt fakta
Hej. Det här är en blogg som drivs av en Sara Parkman, Anna Hed, Moa Lundqvist och Ingela Cederholm. Fyra personer alltså. Innehållet är varierat. Mycket. Och det är vi alla glada över. Fashion möter folk som vi i branchen brukar säga. Hoppas du gillar't.
Orka bry sig om att Bechdel-testa filmer och säga emot allt och alla hela tiden. Ja, det tycker jag.
Osis
torsdag 18 augusti 2011
Nyfrälst
Fan, varför är det ingen som har berättat för mig tidigare att man inte måste använda schampo? Alltså, egentligen är det väl inte så mycket att bli förvånad över eftersom jag gissar att det är en relativt ny uppfinning. Nyare än konceptet hår på huvudet iallafall. Först i år, vid snart trettio års ålder har jag börjat stöta på begreppet no 'poo. Skandal!
Det är ungefär en månad sedan jag schamponerade håret senast och det blir, tvärtemot vad eventuella renlighetsivrare som tittar in här kanske tror, bara fräschare och fräschare. Ungefär var femte dag tvättar jag istället håret med ett godkänt balsam (jämfört med varannan dag då jag använde schampo) och däremellan använder jag bara vatten och borstning för att fräscha till det. Det är så jävla härligt att känna att man, allteftersom sebumproduktionen lugnar ner sig, kan vänta lite längre mellan varje balsamtvätt.
Jag ser fram emot att inom en överskådlig framtid helt tömma det här hemmet på kemikalier. Tjoho!
Det är ungefär en månad sedan jag schamponerade håret senast och det blir, tvärtemot vad eventuella renlighetsivrare som tittar in här kanske tror, bara fräschare och fräschare. Ungefär var femte dag tvättar jag istället håret med ett godkänt balsam (jämfört med varannan dag då jag använde schampo) och däremellan använder jag bara vatten och borstning för att fräscha till det. Det är så jävla härligt att känna att man, allteftersom sebumproduktionen lugnar ner sig, kan vänta lite längre mellan varje balsamtvätt.
Jag ser fram emot att inom en överskådlig framtid helt tömma det här hemmet på kemikalier. Tjoho!
Rationalisering
Tydligen tyckte jag inte att det var så viktigt att få med varesig påsen med barnets extrakläder eller mitt paraply i morse. Ett stort knippe mynta och ett gäng smultronplantor kändes däremot viktigt att inte lämna åt sitt öde i hallen.
onsdag 17 augusti 2011
På listan över saker jag hade mått bättre av att slippa höra idag
1. En mammas "dämpade snyftningar", som radioreportern uttryckte det, när hennes barn dog på ett somaliskt fältsjukhus.
2. Vad som hände när vaktmästare Daniels kusin hoppade i sängen med en nyvässad blyertspenna i handen.
2. Vad som hände när vaktmästare Daniels kusin hoppade i sängen med en nyvässad blyertspenna i handen.
P-R
Rookie Mom
Så kan det gå när en liten dysfunktionell familj bildas och de lever fortfarande förhållandevis lyckliga i synd så länge ingen av dem vill bli ensamstående förälder.
En bra grej med att följa en blogg där en av huvudrollerna innehas av en unge (ensambarn till på köpet) som är född året innan ens egen är att man vet att allt ens avkomma tar sig för är helt normaaalt. DLGB måste för övrigt vara den bästa barn-i-blogg-pseudonymen ever.
Så kan det gå när en liten dysfunktionell familj bildas och de lever fortfarande förhållandevis lyckliga i synd så länge ingen av dem vill bli ensamstående förälder.
En bra grej med att följa en blogg där en av huvudrollerna innehas av en unge (ensambarn till på köpet) som är född året innan ens egen är att man vet att allt ens avkomma tar sig för är helt normaaalt. DLGB måste för övrigt vara den bästa barn-i-blogg-pseudonymen ever.
tisdag 16 augusti 2011
N-O
o.dyl
resajkeling ze internets
Gåta: Vem är det som bloggar och bloggar utan att blogga?
Svar: Han som bara rebloggar andras spetsfundigheter.
Olicka
Här i vår blogg skriver vi om vårt liv, vad vi gör, hur det såg ut och vilka vi träffar.
Vi gillar att få kommentarer.
Ulrika är inte bara mamma, hon är fotograf också.
Om jag var din hemmafru
När jag började skriva bloggen Om jag var din hemmafru var jag en rätt otillfredställd copywriter på föräldraledighet. Mindre än ett år senare upptäckte jag att jag tyckte det var mycket härligare och mer givande för mig att dra vitsar och laga mat i bloggform än att jobba på reklambyrå. Ytterligare några månader senare sa jag upp mig och började kalla mig matskribent.
Eftersom Lotta bestämt sig för att sluta när hon är på topp, för att starta upp ett säkert ännu trevligare projekt, så får ni helt enkelt börja från slutet och sluka allt baklänges.
One-way communication
Jag pluggar. Och har fött ett barn. Och bor i Danmark. Och extrajobbar som sexualinformatör.
Ok, och varför är inte jag smart och påläst på könsmaktsfrågor och sexgrejer? Måste man alltså jobba aktivt på att bli det eller kommer det bara till en en dag?
Ps. Den här tuffa kvinnan (och den här) ska jag bloggdejta på måndag. Yay!
resajkeling ze internets
Gåta: Vem är det som bloggar och bloggar utan att blogga?
Svar: Han som bara rebloggar andras spetsfundigheter.
Olicka
Här i vår blogg skriver vi om vårt liv, vad vi gör, hur det såg ut och vilka vi träffar.
Vi gillar att få kommentarer.
Ulrika är inte bara mamma, hon är fotograf också.
Om jag var din hemmafru
När jag började skriva bloggen Om jag var din hemmafru var jag en rätt otillfredställd copywriter på föräldraledighet. Mindre än ett år senare upptäckte jag att jag tyckte det var mycket härligare och mer givande för mig att dra vitsar och laga mat i bloggform än att jobba på reklambyrå. Ytterligare några månader senare sa jag upp mig och började kalla mig matskribent.
Eftersom Lotta bestämt sig för att sluta när hon är på topp, för att starta upp ett säkert ännu trevligare projekt, så får ni helt enkelt börja från slutet och sluka allt baklänges.
One-way communication
Jag pluggar. Och har fött ett barn. Och bor i Danmark. Och extrajobbar som sexualinformatör.
Ok, och varför är inte jag smart och påläst på könsmaktsfrågor och sexgrejer? Måste man alltså jobba aktivt på att bli det eller kommer det bara till en en dag?
Ps. Den här tuffa kvinnan (och den här) ska jag bloggdejta på måndag. Yay!
måndag 15 augusti 2011
M
Mandragora
Låt mig inspirera och provocera. Kanske planterar jag någon tanke. Här finns nämligen både allvar och trams. Jag föredrar ekologiskt och second hand och har varken körkort eller vagn till mitt barn. För mig är attachment parenting och genus hjärtefrågor.
Mer sjalar, mer BLW, mer alternativt föräldraskap. Just bring 'em on!
Min tro är klen och klokenskapen ringa
Veckans djur är ett genidrag. Ibland är jag ogin och tänker att han bara kör med det för att han inte har något vettigt att säga, sen kommer jag på att det har ju inte jag heller. Och inget tema heller. Wayne–Jonna 1–0.
Låt mig inspirera och provocera. Kanske planterar jag någon tanke. Här finns nämligen både allvar och trams. Jag föredrar ekologiskt och second hand och har varken körkort eller vagn till mitt barn. För mig är attachment parenting och genus hjärtefrågor.
Mer sjalar, mer BLW, mer alternativt föräldraskap. Just bring 'em on!
Min tro är klen och klokenskapen ringa
Veckans djur är ett genidrag. Ibland är jag ogin och tänker att han bara kör med det för att han inte har något vettigt att säga, sen kommer jag på att det har ju inte jag heller. Och inget tema heller. Wayne–Jonna 1–0.
söndag 14 augusti 2011
Medan världen omkring honom rasar så pratar de väder
Alltså, det här idoga hällregnet, det är ju fan som någon slags djungeldusch. Hur mycket vatten kan egentligen ett moln binda? Vad är det frågan om? Syndafloden? Något slags långfinger mot Afrikas horn?
L
Lady Dahmer
Vill du läsa om en feministisk småbarnsmorsa med orakade armhålor som brevväxlar med seriemördare, tjatar om genus och tvättar håret utan shampoo så har du kommit till rätt ställe!!
Hörde jag någon säga alternativt föräldraskap? Let's prenumerera!
Lasses bildblogg
En bildblogg om Lars Ohly och hans arbete som partiledare för Vänsterpartiet
Alltså, jag förstår att upplägget på Lasses bildblogg är ett stilgrepp, men kan ändå inte låta bli att tycka det är lite gulligt. Typ som när Lady Dahmers pappa facebookar.
lillelivetochjag
Om hur livet kan ändras över en natt och bli hur bra och hur jobbigt som helst, allt på samma gång
Jag tyckte att det var rätt tufft att bli morsa, trots stabilt äktenskap med engagerad barnafader. Hur/om jag hade rott i land med situationen om han istället tagit avstånd och krävt DNA-test är jag glad att jag sluppit uppleva. Den här tjejen verkar däremot klara det alldeles galant.
liz blogg
Byggnadsvårdande tokromantiker, kroniskt upptagen av egen utveckling på alla områden. Sysslar med konst och är ständigt uppslukad av processen.
Jag har kvar mammas nummer i telefonboken också. Ibland funderar jag på att ringa för att få höra hennes röst på telefonsvararen, men hade jag vågat göra slag i saken skulle jag såklart bara mötas av ett meddelande om att abonnemanget är avslutat eller, ve och fasa, numrets nya främmande abonnent. Så jag läser hennes bloggar om och om igen istället.
Vill du läsa om en feministisk småbarnsmorsa med orakade armhålor som brevväxlar med seriemördare, tjatar om genus och tvättar håret utan shampoo så har du kommit till rätt ställe!!
Hörde jag någon säga alternativt föräldraskap? Let's prenumerera!
Lasses bildblogg
En bildblogg om Lars Ohly och hans arbete som partiledare för Vänsterpartiet
Alltså, jag förstår att upplägget på Lasses bildblogg är ett stilgrepp, men kan ändå inte låta bli att tycka det är lite gulligt. Typ som när Lady Dahmers pappa facebookar.
lillelivetochjag
Om hur livet kan ändras över en natt och bli hur bra och hur jobbigt som helst, allt på samma gång
Jag tyckte att det var rätt tufft att bli morsa, trots stabilt äktenskap med engagerad barnafader. Hur/om jag hade rott i land med situationen om han istället tagit avstånd och krävt DNA-test är jag glad att jag sluppit uppleva. Den här tjejen verkar däremot klara det alldeles galant.
liz blogg
Byggnadsvårdande tokromantiker, kroniskt upptagen av egen utveckling på alla områden. Sysslar med konst och är ständigt uppslukad av processen.
Jag har kvar mammas nummer i telefonboken också. Ibland funderar jag på att ringa för att få höra hennes röst på telefonsvararen, men hade jag vågat göra slag i saken skulle jag såklart bara mötas av ett meddelande om att abonnemanget är avslutat eller, ve och fasa, numrets nya främmande abonnent. Så jag läser hennes bloggar om och om igen istället.
lördag 13 augusti 2011
Fria Tidningen
Tycker du som vi att det behövs en ny dagstidning i Sverige? En dagstidning för alla som bryr sig om miljö, demokrati, frihet, djurrätt, jämställdhet, fred, global och lokal fördelning av resurser, men mindre om börstips, olyckor, kändisskvaller och bostadsannonser?
Nu försöker vi starta en sådan tidning. Målet är att Fria Tidningen ska komma ut som dagstidning (fem dagar i veckan) nästa år. Men för det krävs det att tillräckligt många innan dess har föranmält sig för prenumeration. Har vi 11 500 prenumeranter så kan vi få det att gå runt och då kör vi (i dag har vi 5 500). Vi hoppas därför att alla ni som prenumererat och stött oss genom åren även vill stödja detta, vårt största och viktigaste projekt hittills, genom att föranmäla er. Du betalar först när tidningen börjar komma ut fem dagar i veckan, men vi behöver din anmälan redan nu för att säkert veta att det blir tillräckligt många prenumeranter.
Vi kommer att ha en solidarisk prissättning där du betalar efter förmåga. Med autogiro kan du välja mellan följande prisnivåer:
Subventionerat för dem med liten ekonomi: 125 kr/månad
Ordinarie pris: 165 kr/månad
Stödpris för dem med möjligheter att bidra med mer: 205 kr i månaden (då ingår din lokala tidning en gång i veckan).
Du anmäler prenumeration genom att skicka ett mail till pren@fria.nu med alla dina adressuppgifter, telefon och vilken prisnivå du vill ligga på. Märk mailet femdagars-autogiro.
Vill du inte betala med autogiro utan faktura kan du anmäla det och välja längd på prenumerationen på fria.nu/pren. Där kan du även anmäla dig om du vill börja prenumerera redan idag eller vill ha någon av våra lokala Fria tidningar.
Stort tack för ditt stöd
Fria Tidningar
PS 11 500 är inte jättemånga prenumeranter. Men vi har, med våra små resurser, svårt att nå ut till alla som är trötta på dagens medielandskap i allmänhet, och den totala borgerliga dominansen av morgontidningar i synnerhet. Därför blir vi väldigt glada om du vill hjälpa oss att sprida detta till andra som du tror kan vara intresserad av ett alternativ på den alltmer likriktade mediemarknaden. Du kan göra det genom att skicka detta eller ett eget skrivet mail till dem. Har de aldrig haft Fria innan kan de få en månads gratis provprenumeration genom att maila sina adress- och kontaktuppgifter till pren@fria.nu.
Sprid också gärna vår webbsida och facebookevent om vår dagstidningssatsning. DS
Nu försöker vi starta en sådan tidning. Målet är att Fria Tidningen ska komma ut som dagstidning (fem dagar i veckan) nästa år. Men för det krävs det att tillräckligt många innan dess har föranmält sig för prenumeration. Har vi 11 500 prenumeranter så kan vi få det att gå runt och då kör vi (i dag har vi 5 500). Vi hoppas därför att alla ni som prenumererat och stött oss genom åren även vill stödja detta, vårt största och viktigaste projekt hittills, genom att föranmäla er. Du betalar först när tidningen börjar komma ut fem dagar i veckan, men vi behöver din anmälan redan nu för att säkert veta att det blir tillräckligt många prenumeranter.
Vi kommer att ha en solidarisk prissättning där du betalar efter förmåga. Med autogiro kan du välja mellan följande prisnivåer:
Subventionerat för dem med liten ekonomi: 125 kr/månad
Ordinarie pris: 165 kr/månad
Stödpris för dem med möjligheter att bidra med mer: 205 kr i månaden (då ingår din lokala tidning en gång i veckan).
Du anmäler prenumeration genom att skicka ett mail till pren@fria.nu med alla dina adressuppgifter, telefon och vilken prisnivå du vill ligga på. Märk mailet femdagars-autogiro.
Vill du inte betala med autogiro utan faktura kan du anmäla det och välja längd på prenumerationen på fria.nu/pren. Där kan du även anmäla dig om du vill börja prenumerera redan idag eller vill ha någon av våra lokala Fria tidningar.
Stort tack för ditt stöd
Fria Tidningar
PS 11 500 är inte jättemånga prenumeranter. Men vi har, med våra små resurser, svårt att nå ut till alla som är trötta på dagens medielandskap i allmänhet, och den totala borgerliga dominansen av morgontidningar i synnerhet. Därför blir vi väldigt glada om du vill hjälpa oss att sprida detta till andra som du tror kan vara intresserad av ett alternativ på den alltmer likriktade mediemarknaden. Du kan göra det genom att skicka detta eller ett eget skrivet mail till dem. Har de aldrig haft Fria innan kan de få en månads gratis provprenumeration genom att maila sina adress- och kontaktuppgifter till pren@fria.nu.
Sprid också gärna vår webbsida och facebookevent om vår dagstidningssatsning. DS
Ett riktigt vilddjur i sängen
Jag säger: klös inte den fot som föder dig, kattskaft. Och han ba: försök hindra mig då.
K
Katastrofala omslag
Herr Dryck samlar maniskt på vinylskivor med fula omslag. Se, läs och lid!
Ok, konceptet (jag fick sudda ut det ordet fem (5) gånger innan fingrarna slutade slinta, hur svårt kan det vara egentligen?) "samla på fula skivomslag" känns kanske inte som en helt ny idé. Dock behärskar herr Dryck den svåra konsten att häckla med stil, vilket genast gör det hela intressantare.
Ketchupmamman
Jag är en seriös mamma som hatar teve, ger barnen blomkål till frukost och lägger ner stor energi på att mörka det faktum att människor har snoppar och snippor. Bli min vän nu.
Vad som inte behövs är fler mammabloggar om sömntränade barn, väggord av typen Carpe Diem och senaste Odd Molly-koftan.
kim jong-il looking at things
the dear leader likes to look at things.
Här har vi däremot ett nytt fräscht tänk. Temat "diktator som glor på saker" känns inte som något jag sett så många gånger förut.
Kära vardag
Här redovisas små observationer av min vardag. Ofta handlar de om mig själv, min Kiddo och annat som är sött, som Bambi och andra små djur. Ibland handlar de om tråkiga saker och ganska ofta tar mitt TV-serieberoende över.
Har jag nämnt att jag lätt fastnar i bloggar av och med nyblivna morsor? Fifi bjuder på mycket bilder, men ändå text med substans. Och är det inte ett länkprojekt jag anar?
Herr Dryck samlar maniskt på vinylskivor med fula omslag. Se, läs och lid!
Ok, konceptet (jag fick sudda ut det ordet fem (5) gånger innan fingrarna slutade slinta, hur svårt kan det vara egentligen?) "samla på fula skivomslag" känns kanske inte som en helt ny idé. Dock behärskar herr Dryck den svåra konsten att häckla med stil, vilket genast gör det hela intressantare.
Ketchupmamman
Jag är en seriös mamma som hatar teve, ger barnen blomkål till frukost och lägger ner stor energi på att mörka det faktum att människor har snoppar och snippor. Bli min vän nu.
Vad som inte behövs är fler mammabloggar om sömntränade barn, väggord av typen Carpe Diem och senaste Odd Molly-koftan.
kim jong-il looking at things
the dear leader likes to look at things.
Här har vi däremot ett nytt fräscht tänk. Temat "diktator som glor på saker" känns inte som något jag sett så många gånger förut.
Kära vardag
Här redovisas små observationer av min vardag. Ofta handlar de om mig själv, min Kiddo och annat som är sött, som Bambi och andra små djur. Ibland handlar de om tråkiga saker och ganska ofta tar mitt TV-serieberoende över.
Har jag nämnt att jag lätt fastnar i bloggar av och med nyblivna morsor? Fifi bjuder på mycket bilder, men ändå text med substans. Och är det inte ett länkprojekt jag anar?
fredag 12 augusti 2011
Say hello to my little friend
J
Jag skulle ju aldrig börja blogga!
En helt vanlig vardagsblogg.
Brev från kolonien. Eftersom jag vägrar facebook och är skitkass på telefonledes kommunikation är jag mycket nöjd med att klasskamrat Frida omvärderade sitt beslut att aldrig börja blogga.
En helt vanlig vardagsblogg.
Brev från kolonien. Eftersom jag vägrar facebook och är skitkass på telefonledes kommunikation är jag mycket nöjd med att klasskamrat Frida omvärderade sitt beslut att aldrig börja blogga.
I
I fake it so real I am beyond fake
ambivalent, motsägelsefull. spenderar mestadels av min tid med att: a) lyssna på musik. b) läsa. c) skriva.
Hos lillasyster Annixa är det rätt bipolärt på uppdateringsfronten. Men in med bloggen i någon reader bara så kan ni vara säkra på att inte missa några guldkorn när det väl smäller till.
I'm not here for your entertainment
29-årig bibliotekarie som delar livet med datorspelande sambo och nördiga vänner.
Här är hon igen. Den där bibliotekariekusinen. Fast som privatperson.
ambivalent, motsägelsefull. spenderar mestadels av min tid med att: a) lyssna på musik. b) läsa. c) skriva.
Hos lillasyster Annixa är det rätt bipolärt på uppdateringsfronten. Men in med bloggen i någon reader bara så kan ni vara säkra på att inte missa några guldkorn när det väl smäller till.
I'm not here for your entertainment
29-årig bibliotekarie som delar livet med datorspelande sambo och nördiga vänner.
Här är hon igen. Den där bibliotekariekusinen. Fast som privatperson.
torsdag 11 augusti 2011
Smeagol
Efter att ha lackat ur på något som pappan sa/gjorde – jag minns inte vad, på den nivån är det – och att ungen bara är intresserad av att "titta på Barnadalen" och "spela på iPetten" (disclaimer: hon sover nu och vi var inte på något vis ovänner när hon gick och la sig) har jag dragit mig tillbaka till västra flygeln sovrummet där jag sittligger i en sjukt oergonomisk ställning och hetsläser bloggar. Som enda sällskap har jag en kattskalle som far runt efter något slags nattfly.
Jag orkar inte gå och duscha och jag håller på att jobba upp en go huvudvärk till följd av mörkerrelaterad kisning. Han verkar inte förstå vinken heller, han har åtminstone inte visat att han fattat genom att erbjuda mig godis, vin och/eller te, trots att jag försmäktat här inne i säkert två timmar. Dålig stil, precis som mina högstadie-/gymnasielärare som inte fattade vinken när jag straffade dem genom att skolka från deras lektioner för att de var så dumma i huvudet.
Stackars stackars mig.
Jag orkar inte gå och duscha och jag håller på att jobba upp en go huvudvärk till följd av mörkerrelaterad kisning. Han verkar inte förstå vinken heller, han har åtminstone inte visat att han fattat genom att erbjuda mig godis, vin och/eller te, trots att jag försmäktat här inne i säkert två timmar. Dålig stil, precis som mina högstadie-/gymnasielärare som inte fattade vinken när jag straffade dem genom att skolka från deras lektioner för att de var så dumma i huvudet.
Stackars stackars mig.
H
Hej Kristofer!
En blogg till, om och av Kristofer Ahlström
Synd att jag aldrig är först med något. Som konceptet att adressera sina blogginlägg till sig själv till exempel. Det är ju skitbra.
hej sonja
För er som är trötta på att läsa bloggar där man bara shoppar, inreder eller har cancer.
Här är det högt i tak vill jag lova. Sonja råkar ta ett järn innan hon går på föräldramöte. Myshörnan är en madrass på golvet. Det finns "bildbevis" på att agar ett av sina barn. Dags att ringa socialen? Inte alls.
Höstlycka
Under graviditeten insåg jag att det plötsligt uppstod en miljon nya saker att sätta sig in i och ta ställning till. Mitt intresse för natur, kultur, miljö, världen, rättvisefrågor och sambandet mellan mat och hälsa har präglat mitt föräldraskap.
Här har jag två val. Antingen känner jag mig som en riktig white trash-morsa när jag läser Marias blogg, eller så låter jag mig inspireras. Jag väljer det senare.
En blogg till, om och av Kristofer Ahlström
Synd att jag aldrig är först med något. Som konceptet att adressera sina blogginlägg till sig själv till exempel. Det är ju skitbra.
hej sonja
För er som är trötta på att läsa bloggar där man bara shoppar, inreder eller har cancer.
Här är det högt i tak vill jag lova. Sonja råkar ta ett järn innan hon går på föräldramöte. Myshörnan är en madrass på golvet. Det finns "bildbevis" på att agar ett av sina barn. Dags att ringa socialen? Inte alls.
Höstlycka
Under graviditeten insåg jag att det plötsligt uppstod en miljon nya saker att sätta sig in i och ta ställning till. Mitt intresse för natur, kultur, miljö, världen, rättvisefrågor och sambandet mellan mat och hälsa har präglat mitt föräldraskap.
Här har jag två val. Antingen känner jag mig som en riktig white trash-morsa när jag läser Marias blogg, eller så låter jag mig inspireras. Jag väljer det senare.
onsdag 10 augusti 2011
Gurkpengar
G
Grön kultur Högsbo
Än har jag inte fått för mig att jag har tid att blogga på GKH-bloggen också, men det är väl bara en tidsfråga. Där finns hursomhelst recept och lite lösryckt info om vad vi sysslar med i odlarföreningen.
Än har jag inte fått för mig att jag har tid att blogga på GKH-bloggen också, men det är väl bara en tidsfråga. Där finns hursomhelst recept och lite lösryckt info om vad vi sysslar med i odlarföreningen.
F
Fem bilder
Varje "Fem bilder" börjar med att jag eller nån annan kommer på ett tema. Till exempel "Fem personer som inte klär i bockskägg". Sedan ritar jag fem bilder på temat, och lägger upp en bild per dag. Detta sker måndag till fredag. På söndagar går jag ut med vad nästa veckas tema ska bli.
En gång i tiden prenumererade jag på Vecko-Revyn. Ofattbart att min mamma inte stoppade mig, jag antar att hon körde med någon form av fri uppfostran. Det "bästa" jag någonsin läst i den blaskan var en artikel som hette X antal åsikter som gör dig intressant. ("X antal" var i det här fallet ett specifikt antal, men så jävla bra minne har jag inte. Just det numret av tidningen läste jag förresten, som om det skulle spela någon roll, hos frisören efter att jag slutat prenumerera.) Naturligtvis handlade det i förtäckta ordalag egentligen om vikten av att inte ha några åsikter alls, åtminstone inga kontroversiella sådana. Jättekonstigt. Åsikter som är så skojigt. Särskilt i serieform.
Familjen Toad
Förutom att vara lite hippieaktig i min föräldrastil sköter jag även min kropp lite alternativt.
Barnvagn? Puréer? Sömnträning? Varför då?
Fitt for fight
Följ oss i vår jakt på vulvasymboler (hej då fallos, du är uttjatad). Låt Fitt-O stötta dig genom livets orättvisor. Vi snackar om bristande vård av mystiska kvinnosjukdomar, spanar in fittan i konsten och gör vulvagympa med Fittis och Svettis.
De två mest livsomvälvande upptäckterna jag gjort är båda fittrelaterade: 1. Man kan trycka ut en hel person genom sitt underliv och bli helt återställd efteråt. På nolltid. 2. Man måste inte torka ut slemhinnorna med superabsorberande tamponger eller stänga in dem i våtvarma bindor. Hej menskopp!
Freja's place
Efter 8 månaders kämpande på sjukhuset där de opererat hjärtat ett par gånger, överlevt ett hjärtstopp, lagat diafragmamuskeln, snurrat upp vridna tarmar och opererat bort en njure som blivit förstörd av en tumör njuter vi av att vara hemma. Bloggen handlar mycket om sjukhusbesök och det vardaglia kämpandet med mat, tal och kroppsträning.
Vad skulle jag kunna uträtta om jag hade ens hälften av den här familjens energi och motivation?
Frida – Doula & Förlossningspedagog
En glad, lugn, trygg och otroligt positiv doula med tre egna barn och en man.
"Synd" att jag inte ska ha fler barn. Annars hade jag ju kunnat testa att göra saker på rätt sätt (rätt för mig alltså, inte enligt något slags enda rätta sätt) nästa gång. Fler doulor år folket!
Ps. Kolla även in mammastudion, som Frida driver tillsammans med doulakollegan Åsa.
Fröken Märkvärdig och Livet
35 år, nybliven förälder utan traditionella tillbehör så som en parrelation.
Jaha, då var det det här med min fascination för föräldraskap utanför normen igen då. Och allt runtomkring. Och att hon skriver så bra och engagerat, den där fröken.
Fulle mugger
Fulle mugger er en blogg om amming. Sorger og gleder, humor og galskap, politiske kommentarer og faglige drypp.
Amningshjälpens norska systerförening bloggar också. Om det mesta som rör... amning.
"Försök att inte se så snygg ut"
En åttiotalist, tvåbarnsmorsa och radiojournalist som sänder morgonradio.
A.M.O. är alltid generös med länkkärlek. Det var för övrigt ett inlägg hos henne som fick mig att äntligen kicka igång det här nätta projektet som jag gått och ruvat på ett tag. Om det var bra eller dåligt låter jag vara osagt tills vidare.
Varje "Fem bilder" börjar med att jag eller nån annan kommer på ett tema. Till exempel "Fem personer som inte klär i bockskägg". Sedan ritar jag fem bilder på temat, och lägger upp en bild per dag. Detta sker måndag till fredag. På söndagar går jag ut med vad nästa veckas tema ska bli.
En gång i tiden prenumererade jag på Vecko-Revyn. Ofattbart att min mamma inte stoppade mig, jag antar att hon körde med någon form av fri uppfostran. Det "bästa" jag någonsin läst i den blaskan var en artikel som hette X antal åsikter som gör dig intressant. ("X antal" var i det här fallet ett specifikt antal, men så jävla bra minne har jag inte. Just det numret av tidningen läste jag förresten, som om det skulle spela någon roll, hos frisören efter att jag slutat prenumerera.) Naturligtvis handlade det i förtäckta ordalag egentligen om vikten av att inte ha några åsikter alls, åtminstone inga kontroversiella sådana. Jättekonstigt. Åsikter som är så skojigt. Särskilt i serieform.
Familjen Toad
Förutom att vara lite hippieaktig i min föräldrastil sköter jag även min kropp lite alternativt.
Barnvagn? Puréer? Sömnträning? Varför då?
Fitt for fight
Följ oss i vår jakt på vulvasymboler (hej då fallos, du är uttjatad). Låt Fitt-O stötta dig genom livets orättvisor. Vi snackar om bristande vård av mystiska kvinnosjukdomar, spanar in fittan i konsten och gör vulvagympa med Fittis och Svettis.
De två mest livsomvälvande upptäckterna jag gjort är båda fittrelaterade: 1. Man kan trycka ut en hel person genom sitt underliv och bli helt återställd efteråt. På nolltid. 2. Man måste inte torka ut slemhinnorna med superabsorberande tamponger eller stänga in dem i våtvarma bindor. Hej menskopp!
Freja's place
Efter 8 månaders kämpande på sjukhuset där de opererat hjärtat ett par gånger, överlevt ett hjärtstopp, lagat diafragmamuskeln, snurrat upp vridna tarmar och opererat bort en njure som blivit förstörd av en tumör njuter vi av att vara hemma. Bloggen handlar mycket om sjukhusbesök och det vardaglia kämpandet med mat, tal och kroppsträning.
Vad skulle jag kunna uträtta om jag hade ens hälften av den här familjens energi och motivation?
Frida – Doula & Förlossningspedagog
En glad, lugn, trygg och otroligt positiv doula med tre egna barn och en man.
"Synd" att jag inte ska ha fler barn. Annars hade jag ju kunnat testa att göra saker på rätt sätt (rätt för mig alltså, inte enligt något slags enda rätta sätt) nästa gång. Fler doulor år folket!
Ps. Kolla även in mammastudion, som Frida driver tillsammans med doulakollegan Åsa.
Fröken Märkvärdig och Livet
35 år, nybliven förälder utan traditionella tillbehör så som en parrelation.
Jaha, då var det det här med min fascination för föräldraskap utanför normen igen då. Och allt runtomkring. Och att hon skriver så bra och engagerat, den där fröken.
Fulle mugger
Fulle mugger er en blogg om amming. Sorger og gleder, humor og galskap, politiske kommentarer og faglige drypp.
Amningshjälpens norska systerförening bloggar också. Om det mesta som rör... amning.
"Försök att inte se så snygg ut"
En åttiotalist, tvåbarnsmorsa och radiojournalist som sänder morgonradio.
A.M.O. är alltid generös med länkkärlek. Det var för övrigt ett inlägg hos henne som fick mig att äntligen kicka igång det här nätta projektet som jag gått och ruvat på ett tag. Om det var bra eller dåligt låter jag vara osagt tills vidare.
tisdag 9 augusti 2011
Today's special
måndag 8 augusti 2011
E
Egoistiska Egon
Snart trettio inklusive kris. Jobbar med onlinekommunikation och marknadsföring men här handlar det mest om mig, mig och så lite till om mig. Försöker emellanåt att bli bättre på att fotografera, så det blir en hel del bilder på allt utom mig. Nästan. Hej!
När i hundan ska jag köpa en klänning på loppis, utan att prova den först, komma hem och konstatera att den sitter som en smäck? Eller upptäcka att veckan har två lördagar? Eller gå på poolparty? Hör du det Gud, när är det min tur?
ekoblid
hej jag heter oliver och här har kommit att hamna massa bilder på min dotter, men ibland andra saker också.
En hel bildblogg med bilder nästan bara på min unge. Fantastiskt.
En annan du
Barn tillhör ingen annan art. De är människor, precis som du och jag. De har samma känslor och samma grundläggande behov. Det kan låta självklart, men jag tycker mig se många vuxna som glömmer bort det i jakten på ”verktyg och metoder som fungerar på barnen”.
Har jag nämnt att jag är svag för föräldralitteratur? Petra Krantz Lindgrens blogg är ett stycke bra sådan. Särskilt om man inte är så noga med att ens barn ska bli lydiga, väluppfostrade och vattenkammade.
Ett hem utan böcker
I denna blogg skriver jag om böcker - vad jag läser, vad jag tycker och lite annat smått och gott som rör böcker.
Jag har en kusin som är bibliotekarie. Det är kanske inte enbart, men till stor del, hennes fel att min önskelista, förutom en glassmaskin och en symaskin, består av ungefär en triljon böcker.
Snart trettio inklusive kris. Jobbar med onlinekommunikation och marknadsföring men här handlar det mest om mig, mig och så lite till om mig. Försöker emellanåt att bli bättre på att fotografera, så det blir en hel del bilder på allt utom mig. Nästan. Hej!
När i hundan ska jag köpa en klänning på loppis, utan att prova den först, komma hem och konstatera att den sitter som en smäck? Eller upptäcka att veckan har två lördagar? Eller gå på poolparty? Hör du det Gud, när är det min tur?
ekoblid
hej jag heter oliver och här har kommit att hamna massa bilder på min dotter, men ibland andra saker också.
En hel bildblogg med bilder nästan bara på min unge. Fantastiskt.
En annan du
Barn tillhör ingen annan art. De är människor, precis som du och jag. De har samma känslor och samma grundläggande behov. Det kan låta självklart, men jag tycker mig se många vuxna som glömmer bort det i jakten på ”verktyg och metoder som fungerar på barnen”.
Har jag nämnt att jag är svag för föräldralitteratur? Petra Krantz Lindgrens blogg är ett stycke bra sådan. Särskilt om man inte är så noga med att ens barn ska bli lydiga, väluppfostrade och vattenkammade.
Ett hem utan böcker
I denna blogg skriver jag om böcker - vad jag läser, vad jag tycker och lite annat smått och gott som rör böcker.
Jag har en kusin som är bibliotekarie. Det är kanske inte enbart, men till stor del, hennes fel att min önskelista, förutom en glassmaskin och en symaskin, består av ungefär en triljon böcker.
Dagens I-landsproblem
Vi har fått erbjudande om en helt nybyggd lägenhet här i området. I ett svanen-märkt rökfritt hus. Med ekparkett i alla rum – utom det helkaklade badrummet, som för övrigt inrymmer egen tvättmaskin och torktumlare. Bland andra tuffa features kan nämnas 100 mbits fiberjävlainternet (jättebra för oss som bara kollar mail och spelar patiens på datorn och aldrig laddar ner något) och el från solceller.
Kruxet? Den kostar dubbelt så mycket som vår nuvarande lägenhet, som vi dessutom trivs väldigt bra i. Frågan är bara hur mycket vi skulle ångra oss om vi tackade nej. Och vilken form av illegal verksamhet vi ska börja bedriva för att casha in en tusenlapp mer i veckan.
Kruxet? Den kostar dubbelt så mycket som vår nuvarande lägenhet, som vi dessutom trivs väldigt bra i. Frågan är bara hur mycket vi skulle ångra oss om vi tackade nej. Och vilken form av illegal verksamhet vi ska börja bedriva för att casha in en tusenlapp mer i veckan.
Kedjebrev
söndag 7 augusti 2011
Nio sorters socker
På allmän begäran kommer här en lista:
1. Strösocker
2. Fint rörsockerströ
3. Grovt rörsockerströ
4. Mörkt muscovadosocker
5. Brun farin
6. Florsocker
7. Vaniljsocker
8. Pärlsocker
9. Mockabitsocker
Ok, hälften är ju varianter på vitt raffinerat socker, så alltså inte egentligen nio olika sorter. Men ändå.
1. Strösocker
2. Fint rörsockerströ
3. Grovt rörsockerströ
4. Mörkt muscovadosocker
5. Brun farin
6. Florsocker
7. Vaniljsocker
8. Pärlsocker
9. Mockabitsocker
Ok, hälften är ju varianter på vitt raffinerat socker, så alltså inte egentligen nio olika sorter. Men ändå.
C-D
Dads are the Original Hipsters
Sorry hipsters, your dad was the original hipster and he was killing it back in the day.
Antingen så slår även den här bloggen an på en sträng som jag borde gå i psykoanalys för att tysta, eller så är den bara jäkligt fyndig. I vilket fall som helst så vet ju alla att gamla fotoalbum är bland det mest spännande man kan hitta.
Den Bruna Maten
Två samlingar receptkort från 70-talet, en grupp orädda matlagningsamatörer och alla möjliga nyanser av brunt.
På jobbet blir både barn och personal eld och lågor när vi lagar 70-talskassler. Hur de hade responderat på färserat vitkålshuvud eller grillad paprika under ananaslock väljer jag dock att inte ta reda på. Allt var inte bättre förr.
Diagnos: jävligt förbannad
Sakliga (oftast) inlägg om patriarkatet från djävulskvinnorna et al.
Bitterhet är en dygd. Ok, i ärlighetens namn kanske det inte är bittert särskilt ofta ens, men jag anar en bitsk underton som jag uppskattar. Och så kan jag ju inte få nog av att läsa om andras ungar och föräldraskap.
Sorry hipsters, your dad was the original hipster and he was killing it back in the day.
Antingen så slår även den här bloggen an på en sträng som jag borde gå i psykoanalys för att tysta, eller så är den bara jäkligt fyndig. I vilket fall som helst så vet ju alla att gamla fotoalbum är bland det mest spännande man kan hitta.
Den Bruna Maten
Två samlingar receptkort från 70-talet, en grupp orädda matlagningsamatörer och alla möjliga nyanser av brunt.
På jobbet blir både barn och personal eld och lågor när vi lagar 70-talskassler. Hur de hade responderat på färserat vitkålshuvud eller grillad paprika under ananaslock väljer jag dock att inte ta reda på. Allt var inte bättre förr.
Diagnos: jävligt förbannad
Sakliga (oftast) inlägg om patriarkatet från djävulskvinnorna et al.
Bitterhet är en dygd. Ok, i ärlighetens namn kanske det inte är bittert särskilt ofta ens, men jag anar en bitsk underton som jag uppskattar. Och så kan jag ju inte få nog av att läsa om andras ungar och föräldraskap.
Jag är inte beroende, jag kan sluta när jag vill
Halvvägs genom projekt städa skafferiet konstaterar jag att vi har fem sorters socker hemma. Och två sorters sirap. Samt att vi antagligen skulle kunna strunta i att köpa mat fram till jul någon gång och bara leva på konserver, torrvaror och vad odlingslotten har att erbjuda. Tråkigt, ja, men ingalunda omöjligt.
lördag 6 augusti 2011
B
Black and WTF
A photoblog of strange black & white photos.
Hälsningar från en tid då politisk korrekthet var ett okänt begrepp.
Bloggfrossa & mannen som blev trött
Pessimistisk realist på 34 sura år. Jag gillar verkligheten trots alla dess brister. Gillar att älska den, gillar att hata den. Bloggfrossa är min ventil som ger min hjärna goda nätters sömn och ett hjärta som kan slappna av. Lite av en mikroskoptitt på näven man allt för ofta knyter i fickan.
I begynnelsen fanns inga bloggar. Sen var det en tid då bloggar existerade och jag var lyckligt ovetande om det. Men så en dag skickade min gamla vapendragare K ett smickrande meddelande på ICQ, som löd något i stil med "Kolla in den här sidan. Det är en kille härifrån stan som skriver typ som du.". Bloggfrossa var alltså inkörsporten. Skål för det!
Bulan & Jag
Om ett liv som ensam mamma med pappan på distans.
"Annorlunda" familjekonstellationer har alltid fascinerat mig. Kanske var det från början ett sätt att bearbeta att medan "alla andra" i min närhet levde i kärnfamiljer hade jag en ensamstående mamma som knappt var torr bakom öronen och en pappa som satt i fängelse, eller så kommer sig intresset av något helt annat. Hur som helst kvarstår det.
A photoblog of strange black & white photos.
Hälsningar från en tid då politisk korrekthet var ett okänt begrepp.
Bloggfrossa & mannen som blev trött
Pessimistisk realist på 34 sura år. Jag gillar verkligheten trots alla dess brister. Gillar att älska den, gillar att hata den. Bloggfrossa är min ventil som ger min hjärna goda nätters sömn och ett hjärta som kan slappna av. Lite av en mikroskoptitt på näven man allt för ofta knyter i fickan.
I begynnelsen fanns inga bloggar. Sen var det en tid då bloggar existerade och jag var lyckligt ovetande om det. Men så en dag skickade min gamla vapendragare K ett smickrande meddelande på ICQ, som löd något i stil med "Kolla in den här sidan. Det är en kille härifrån stan som skriver typ som du.". Bloggfrossa var alltså inkörsporten. Skål för det!
Bulan & Jag
Om ett liv som ensam mamma med pappan på distans.
"Annorlunda" familjekonstellationer har alltid fascinerat mig. Kanske var det från början ett sätt att bearbeta att medan "alla andra" i min närhet levde i kärnfamiljer hade jag en ensamstående mamma som knappt var torr bakom öronen och en pappa som satt i fängelse, eller så kommer sig intresset av något helt annat. Hur som helst kvarstår det.
A
Amma vidare
Amma vidare är ett nystartat nätverk med människor som vill vidga den svenska amningsnormen. Normen säger att man ska amma nyfödda men sluta under barnets andra halvår och många av oss som gör på andra sätt möts av negativa reaktioner, fördomar och okunskap. Det här vill vi göra något åt genom att synliggöra amning utanför normen.
I egenskap av göteborgare är jag naturligtvis barnsligt förtjust i ordvitsar. Amma vidare är en sån där titel som jag önskar att det var jag som hade satt, på en sån där blogg som jag önskar att jag hade varit upphovskvinna för och orkat driva.
Amningsbloggen
Amningsbloggen tar upp allt möjligt som rör amning. Åsikter som framförs står för författarna och ingår inte nödvändigtvis i Amningshjälpens policy.
Anything you say can and will be used against you. Tills döden skiljer oss åt. Amen. En eloge både till Eva-Lotta och Marit som bloggar och till den trogna lilla skara som orkar lägga ner så mycket energi på att försöka skjuta dem i sank.
Apans lilla blogg
Låt oss använda en metafor och kalla det "en säkerhetsventil" för medarbetarna på kontoret Skogen. Det är alltså bloggen som är ventil. Kontoret är tryckkokaren.
Om inte annat så för vaktis skull. Ok? Hehe. *hehe*
Apple, dear?
I en skogsdunge utanför Stockholm sitter jag, finaste A och bästaungen Knappen och tittar på rådjuren och gräset som växer. Tar bilder, gosar, läser böcker, diskuterar och lyssnar på musik varje dag. Läser serier, skriver, donar och övar på att bära klänning nästan varje dag.
Sofia är himla käck och ba river hus och bygger nytt och läser en massa bra böcker och syr egna kläder och tar fina bilder under tiden. Och jag ba "imorgon ska jag också bli sådär energisk, men först ska jag strunta i att göra iordning det hem jag har och gnälla över att min symaskin är gammal och att jag inte har tid att läsa och att jag är värdelös på att fotografera".
Apple of my eye
Människa av kvinnligt kön vars tankar upptar sig av böcker, matlagning, inredning, konsumtion plus lite bryderier och annat löst tyckande där emellan.
Min okända tvilling. Jag hittar ett gott vin – J är way ahead och har redan bloggat om det. Jag ser reklam för gammaldags filmjölk och tänker att "den ska jag testa när den dyker upp i min butik" – J ba "been there done that". Jag dricker kaffe ur Adam-koppar – J har Eva-dito. Ni fattar.
Arga bibliotekstanten
Min blogg riktar sig till:
Biblioteksanställda.
Annan servicepersonal.
The Smiths- och Morrisseyfans
Intelligenta människor som har förmåga att sätta sig in i andra människors tankar och känslor.
Övriga göre sig icke besvär!
Något av det svåraste jag vet är att vara professionellt (o)trevlig. En konst som Arga biblitekstanten dock bemästrar till fullo.
Att flaskmata
Om arbetet med en bok om flaskmatning.
Om det finns ens i närheten så mycket irrlära kring flaskmatning som det finns om amning så är det hög tid för den här boken. Det är faktiskt inte så jäkla lätt alla gånger att mata en bebis på ett vettigt sätt.
Avanai
Lite jobb, lite hobbymilitär (Hemvärnet), lite religion, lite mat, massor av böcker, en släng nörderi och otroligt mycket bebis, föräldraskap, amning och allt som hör till.
Sy ditt eget amningslinné! Våga vägra sockrad glass! Semestra med barn, utan rinnande vatten! And more.
Amma vidare är ett nystartat nätverk med människor som vill vidga den svenska amningsnormen. Normen säger att man ska amma nyfödda men sluta under barnets andra halvår och många av oss som gör på andra sätt möts av negativa reaktioner, fördomar och okunskap. Det här vill vi göra något åt genom att synliggöra amning utanför normen.
I egenskap av göteborgare är jag naturligtvis barnsligt förtjust i ordvitsar. Amma vidare är en sån där titel som jag önskar att det var jag som hade satt, på en sån där blogg som jag önskar att jag hade varit upphovskvinna för och orkat driva.
Amningsbloggen
Amningsbloggen tar upp allt möjligt som rör amning. Åsikter som framförs står för författarna och ingår inte nödvändigtvis i Amningshjälpens policy.
Anything you say can and will be used against you. Tills döden skiljer oss åt. Amen. En eloge både till Eva-Lotta och Marit som bloggar och till den trogna lilla skara som orkar lägga ner så mycket energi på att försöka skjuta dem i sank.
Apans lilla blogg
Låt oss använda en metafor och kalla det "en säkerhetsventil" för medarbetarna på kontoret Skogen. Det är alltså bloggen som är ventil. Kontoret är tryckkokaren.
Om inte annat så för vaktis skull. Ok? Hehe. *hehe*
Apple, dear?
I en skogsdunge utanför Stockholm sitter jag, finaste A och bästaungen Knappen och tittar på rådjuren och gräset som växer. Tar bilder, gosar, läser böcker, diskuterar och lyssnar på musik varje dag. Läser serier, skriver, donar och övar på att bära klänning nästan varje dag.
Sofia är himla käck och ba river hus och bygger nytt och läser en massa bra böcker och syr egna kläder och tar fina bilder under tiden. Och jag ba "imorgon ska jag också bli sådär energisk, men först ska jag strunta i att göra iordning det hem jag har och gnälla över att min symaskin är gammal och att jag inte har tid att läsa och att jag är värdelös på att fotografera".
Apple of my eye
Människa av kvinnligt kön vars tankar upptar sig av böcker, matlagning, inredning, konsumtion plus lite bryderier och annat löst tyckande där emellan.
Min okända tvilling. Jag hittar ett gott vin – J är way ahead och har redan bloggat om det. Jag ser reklam för gammaldags filmjölk och tänker att "den ska jag testa när den dyker upp i min butik" – J ba "been there done that". Jag dricker kaffe ur Adam-koppar – J har Eva-dito. Ni fattar.
Arga bibliotekstanten
Min blogg riktar sig till:
Biblioteksanställda.
Annan servicepersonal.
The Smiths- och Morrisseyfans
Intelligenta människor som har förmåga att sätta sig in i andra människors tankar och känslor.
Övriga göre sig icke besvär!
Något av det svåraste jag vet är att vara professionellt (o)trevlig. En konst som Arga biblitekstanten dock bemästrar till fullo.
Att flaskmata
Om arbetet med en bok om flaskmatning.
Om det finns ens i närheten så mycket irrlära kring flaskmatning som det finns om amning så är det hög tid för den här boken. Det är faktiskt inte så jäkla lätt alla gånger att mata en bebis på ett vettigt sätt.
Avanai
Lite jobb, lite hobbymilitär (Hemvärnet), lite religion, lite mat, massor av böcker, en släng nörderi och otroligt mycket bebis, föräldraskap, amning och allt som hör till.
Sy ditt eget amningslinné! Våga vägra sockrad glass! Semestra med barn, utan rinnande vatten! And more.
fredag 5 augusti 2011
Ugnspannkaka mormor style
7 dl mjölk
4½ dl mjöl
1½ tsk salt
3 msk socker
sirap efter behag
(fläsk/bacon)
rejält med smör att smörja långpannan med
15 minuter. Mitt i ugnen. 225°c.
Ps. Bli inte rädd om pannkakan har lite suffléfasoner för sig där inne. Den sjunker ihop senast när man tar ut den.
torsdag 4 augusti 2011
Prodigy
Ok, vad säger ni om det här då?! Tidigare idag upptäckte jag att min unge satt och tittade i ett av sina födelsedagskort och ljudade bokstäverna! OMG OMG OMG!
Nej, hon kan inte hela alfabetet, men hon jobbade på med de bokstäver hon känner igen, vilket faktiskt är ganska många.
Nej, hon kan inte hela alfabetet, men hon jobbade på med de bokstäver hon känner igen, vilket faktiskt är ganska många.
0-9
4th time around
Har nihilistiska värderingar i nån skoj Nietzsche-style och samvetet fläckfritt som på tavlor av Roy Lichtenstein.
Ett av mina drömjobb är att kränga fisk. Ja, på riktigt. Det är ett rejält yrke.
500 photographers
500 photographers is a weblog that posts 5 active photographers a week for 100 weeks. The photographers can be from any discipline within the photographic range, but they have to be worth looking at and have a certain level of quality. When we get to number 500, we will have a deep database of great photographers.
Dans är en konstform jag inte alls förstår mig på. Men foto uppskattar jag. Jag behärskar det däremot inte för fem öre, det bara dyker upp elledningar och konstiga skuggor överallt. Och så blir det oskarpt och tråkigt i färgerna. Jag tar lika bra/dåliga bilder med en proffskamera som jag gör med min mobiltelefon. Så jag lagar mat istället.
Har nihilistiska värderingar i nån skoj Nietzsche-style och samvetet fläckfritt som på tavlor av Roy Lichtenstein.
Ett av mina drömjobb är att kränga fisk. Ja, på riktigt. Det är ett rejält yrke.
500 photographers
500 photographers is a weblog that posts 5 active photographers a week for 100 weeks. The photographers can be from any discipline within the photographic range, but they have to be worth looking at and have a certain level of quality. When we get to number 500, we will have a deep database of great photographers.
Dans är en konstform jag inte alls förstår mig på. Men foto uppskattar jag. Jag behärskar det däremot inte för fem öre, det bara dyker upp elledningar och konstiga skuggor överallt. Och så blir det oskarpt och tråkigt i färgerna. Jag tar lika bra/dåliga bilder med en proffskamera som jag gör med min mobiltelefon. Så jag lagar mat istället.
Vatten över huvudet! Yehaa!
Tänkte ge mig på det nätta projektet att skriva några rader ord om varenda bloggjävel jag har i min reader. Deadline: månadsskiftet augusti-september. 2011. Wish me luck!
Sist på bollen
Jag lyssnar på Ulf Brunnbergs sommarprat. O M G. Hittills har jag gått och trott att lågvattenmärket var avsnittet om manskanalen, men hela jävla programmet håller ju samma låga nivå. Att låta bli stänga av är sannerligen en utmaning.
Förslag till SR inför nästa säsong: Släng in valfri okänd rättshavererande halvalkad bondrasist i listan. Det finns gott om dem i stugorna runt om i landet. Det kan bli spännande. Bättre. Mer "uppfriskande".
Förslag till SR inför nästa säsong: Släng in valfri okänd rättshavererande halvalkad bondrasist i listan. Det finns gott om dem i stugorna runt om i landet. Det kan bli spännande. Bättre. Mer "uppfriskande".
onsdag 3 augusti 2011
tisdag 2 augusti 2011
Hur behåller man amningen i vardagen?
Jag har en liten tjej på snart 8 månader, och jag är nästan helt ensam bland mina vänner med att fortfarande amma. De flesta slutade långt innan bebisarna var 6 månader, så ibland känns det ensamt... Att läsa din blogg har varit en tröst och uppmuntran många gånger och jag känner också att jag vill amma länge! Men nu har det blivit så svårt att hitta "naturliga tillfällen" tycker jag. :( Hon är ju "stor" nu och ska äta tre mål mat om dagen och på kvällarna är det helt hopplöst att få henne att somna på bara amning så nu har jag börjat ge henne välling då för att hon ska komma till ro och somna in. Med det är det typ bara nätterna kvar och nästa vecka ska vi till BVC och då kommer jag väl få höra att hon nu är så stor att hon "ska" sluta äta på nätterna också. :( Jag bara undrar om du har något bra tips på hur man naturligt behåller amningen i vardagen? undrar tinatoon.
Jag blir alltid lite nervös (men såklart också smickrad) när någon rådfrågar mig om amning. Att jag har ammat i över tre år och därtill läst nördigt mycket på ämnet hjälper inte. Men med det sagt ska jag ändå göra ett försök. (Amningsbloggen, med Marit och Eva-Lotta i spetsen, och Sagogrynet är däremot riktiga proffs. Och självklart kan man också alltid höra av sig till en hjälpmamma.)
Ett lite större barn, som inte längre är lika beroende av amningen för att få i sig näring och energi, kan man ändå fortsätta att amma fritt mellan måltiderna. Man kan amma som mellanmål, tidigt på morgonen för att slippa kliva upp i ottan och fixa frukost, vid läggdags för att varva ner, när man varit ifrån varandra och ses igen, som tröst, när det blir långtråkigt på en tågresa, som måltidsdryck, vid nattliga uppvaknanden (att fortsätta nattamma kan vara ett effektivt sätt att bibehålla mjölkproduktionen, särskilt då tillfällena under dagen börjar bli glesare, eftersom det är under småtimmarna som nivåerna av prolaktin som högst)... kort sagt: närhelst man känner för det. Bröstmjölk funkar dessutom finfint som vätskeersättning för sjuka barn och många föräldrar vittnar om att det är det enda deras barn vill ha när de mår dåligt.
Det finns ingen särskild ålder då man måste sluta nattamma. Det är upp till varje familj att bestämma själva. En del står inte ut med att bli väckta varje natt och slutar därför, ibland får det barnet att sova mer sammanhängande, andra står inte ut med att vara tvungna att kliva upp och fixa välling/ersättning eller vyssja till sömns och fortsätter av den anledningen.
Värt att reflektera över är att ersättning, välling och tröstnapp kan konkurrera ut amningen, så om man är mycket mån om att behålla amningen kan det också vara idé att överväga att sluta med, eller dra ner på, det.
Hur har ni andra som ammat länge gjort för att hålla igång amningen?
Jag blir alltid lite nervös (men såklart också smickrad) när någon rådfrågar mig om amning. Att jag har ammat i över tre år och därtill läst nördigt mycket på ämnet hjälper inte. Men med det sagt ska jag ändå göra ett försök. (Amningsbloggen, med Marit och Eva-Lotta i spetsen, och Sagogrynet är däremot riktiga proffs. Och självklart kan man också alltid höra av sig till en hjälpmamma.)
Ett lite större barn, som inte längre är lika beroende av amningen för att få i sig näring och energi, kan man ändå fortsätta att amma fritt mellan måltiderna. Man kan amma som mellanmål, tidigt på morgonen för att slippa kliva upp i ottan och fixa frukost, vid läggdags för att varva ner, när man varit ifrån varandra och ses igen, som tröst, när det blir långtråkigt på en tågresa, som måltidsdryck, vid nattliga uppvaknanden (att fortsätta nattamma kan vara ett effektivt sätt att bibehålla mjölkproduktionen, särskilt då tillfällena under dagen börjar bli glesare, eftersom det är under småtimmarna som nivåerna av prolaktin som högst)... kort sagt: närhelst man känner för det. Bröstmjölk funkar dessutom finfint som vätskeersättning för sjuka barn och många föräldrar vittnar om att det är det enda deras barn vill ha när de mår dåligt.
Det finns ingen särskild ålder då man måste sluta nattamma. Det är upp till varje familj att bestämma själva. En del står inte ut med att bli väckta varje natt och slutar därför, ibland får det barnet att sova mer sammanhängande, andra står inte ut med att vara tvungna att kliva upp och fixa välling/ersättning eller vyssja till sömns och fortsätter av den anledningen.
Värt att reflektera över är att ersättning, välling och tröstnapp kan konkurrera ut amningen, så om man är mycket mån om att behålla amningen kan det också vara idé att överväga att sluta med, eller dra ner på, det.
Hur har ni andra som ammat länge gjort för att hålla igång amningen?
Turist, javisst!
Ps. Anledningen att pappan syns i bild såhär på dagtid, trots att han inte har semester, är att jag efter mycket bråkande med ett barn som är alldeles för likt mig ringde och tvingade honom att kompa ut vid lunch.
måndag 1 augusti 2011
Deluxearrangemang!
Jag har bokat hotell. That's right. H O T E L L. Den här husmorssemestern blir bara mer och mer gyllene i kanten. Bäst av allt: mindre än 500 m både till Centralstationen och Stortorget (där konsterten hålls), och ändå bara 250 pix dyrare än vandrarhem.
Note to self: glöm inte att begära ledigt från jobbet.
Note to self: glöm inte att begära ledigt från jobbet.
söndag 31 juli 2011
Ge mig mer elände!
Läsglädjen är tillbaka! Tack P.O., tack Ian! Idag har jag, förutom en sväng ner på stan, läst mest hela tiden och därmed grovt försakat min familj, brustit vad gäller uppsikt samt uppsåtligen låtit bli att städa inför hemulens play date imorgon. Comin' up: Jayne Anne Phillips. Och så lite rosé till det.
lördag 30 juli 2011
Heavy Petting Zoo
Borås Djurpark med treåring. Så jevvla bra. Fascinationen för de stora katterna. Inlevelsen hos aporna. Lyckan över att få gå in till bondgårdsdjuren. Att få klappa ett får i en halv evighet. Lätt värt vad det nu kan ha kostat. Jag vägrar räkna efter.
Förresten, nu har jag äntligen fixat tågbiljetter, de jag bokade förra gången försvann spårlöst i cyberrymden. Hej Malmö! Hej NOFX! Återstår bara att fixa boende. Någon med koll på stan som har tips om något prisvärt och nära (som inte redan är fullbokat natten 22-23 augusti)?
Förresten, nu har jag äntligen fixat tågbiljetter, de jag bokade förra gången försvann spårlöst i cyberrymden. Hej Malmö! Hej NOFX! Återstår bara att fixa boende. Någon med koll på stan som har tips om något prisvärt och nära (som inte redan är fullbokat natten 22-23 augusti)?
fredag 29 juli 2011
Har ni barnsäkrat lägenheten än?
Jag minns inte vad vi svarade när BVC tog upp ämnet. Antagligen ljög vi, eftersom socialen inte varit här och hämtat barnet än.
Självklart är alla barn olika, en del är ju på allt de ser hela tiden och skaffar sig inte konsekvenstänkande förrän de är 30+, men många gånger tror jag att alla säkerhetsprylar som man förväntas köpa invaggar en i falsk trygghet. Uppsikt tycker jag däremot är toppen. Småbarnsföräldrar, särskilt förstagångs, måste vara en av de lukrativaste målgrupperna att sälja på prylar "just in case".
Visst, helt kamikaze har vi inte varit. I mitt föräldrahem finns till exempel en brant och jättespännande trappa som vi brukade sätta fast ett kompostgaller framför när le kid var yngre och vi inte orkade sitta i hallen och vakta varje sekund. Här hemma satte vi under en period ett hopknycklat papper mellan två skjutdörrar till ett skåp för att slippa städa upp det som finns där i stup i kvarten. Och ett tag stack vi ner ett skohorn genom handtagen på kökslådorna av samma anledning.
onsdag 27 juli 2011
Hört talas om thinking outside the box, någon?
tisdag 26 juli 2011
söndag 24 juli 2011
Barn i bil är definitionen på vansinne
Gnäll, skrik, tjat, flyktförsök. You name it. Oavbrutet.
Innan jag tog körkort vägrade jag åka på bilutflykter längre än en dryg timme, ungefär så länge som det går att få henne att sova dagtid. Nu är dealen att jag kan tänka mig att åka även längre sträckor, mot att jag kör och gengäld lämnar över ansvaret för allt annat.
Berätta gärna om era bästa och sämsta upplevelser på tema barn i bil. Har ni några tips på hur man kan minimera lidandet för alla inblandade?
lördag 23 juli 2011
fredag 22 juli 2011
onsdag 20 juli 2011
Staycation
Hemester är ju the shit! Man får samma mat och det pratas samma språk som på svenskcharterorterna. Det kanske inte är billigare än Ullared, men har man inte slängt ut x antal tusen på flyg och boende så jämnar det ut sig rätt snabbt. Och det finns hur mycket som helst att se och göra utan att det måste innebära en massa logistik.
Det är inte sista gången den här familjen semestrar på hemmaplan.
tisdag 19 juli 2011
Let me rephrase
Två timmar, ett missat avsnitt av Morden, ett par vinröda nävar och ett ryggskott senare har jag fått ihop en liter prima blåbär. En liter. Jag var bombsäker på att det var minst två, men ännu en gång svek mig mitt ögonmått. Jag står dock fast vid att det finns mängder, åtminstone tre gånger så mycket, kvar att plocka – men det där om att det skulle gå "lätt" tar jag tillbaka. Det var tidsödande, karaktärsdanande och slitsamt. Dessutom bjöds det på gratis KBT-terapi för spindelrädda. Tjoho! Eventuellt fick jag också borrelia och/eller TBE.
Hello mr. Dvärgbandmask
*Källa: mitt ökänt dåliga ögonmått.
måndag 18 juli 2011
Blogga "ikapp"
Här händer en massa saker. Emellanåt tänker jag att jag borde blogga om ett eller annat. Sen kommer det något emellan. Till exempel så har jag testat att åka dressin, amma och fotografera samtidigt. Multitasking kallas det på utrikiska. Nu: mojito.
söndag 17 juli 2011
Det är jag som är den måttfulla i sällskapet
tisdag 12 juli 2011
Semesterbarn
Ätit grillad marshmallow till middag
Somnat i bilen
Har inte:
Ätit kvällsmat
Borstat tänderna
söndag 10 juli 2011
lördag 9 juli 2011
Vacation mode
fredag 8 juli 2011
Ps
Ni har lämnat en del intressanta kommentarer som jag gärna vill bemöta. Ska sätta mig vid en riktig datamaskin med tangentbord och sluta löjla mig med telefonen så fort jag varvat ner lite efter allt stressande pre semester.
Inbillningssjuk
Igår: en bit mat och två mellanöl med några av fröknarna. Hemma före tio.
Idag: känner mig en smula bakfull.
Idag: känner mig en smula bakfull.
onsdag 6 juli 2011
tisdag 5 juli 2011
Vad är grejen med katter och lådor?
Good as new
Bäst före är bara en vägledning. Det är inte lag på att hälla ut mjölk som "gått ut" och innan mejeriprodukter blir skadliga för hälsan har de för länge sedan ändrat smak och konsistens såpass att man inte alls blir sugen på att äta eller dricka dem.
Obs! Den mjölk barnen dricker står det 6 juli på. Dessutom står den i en annan kyl. Ingen risk för förväxling. No worries.
Ölvolontärer sökes för tillfälligt uppdrag
måndag 4 juli 2011
Nurse in på Åhléns City i Stockholm
Idag uppmärksammar Sagogrynet, Lars H Gustafsson, Lady Dahmer och Amningsbloggen att Securitas-vakter eskorterade Monika Meharlizade ut från caféet på Åhléns City i Stockholm, för att hon ammade sitt tre månader gamla barn där. Tycker du också att det är fel att vuxnas bekvämlighet ska gå före små barns behov? Bor du i eller i närheten av Stockholm och har en stund över mellan klockan 12.30 och 15.30 nu på lördag 9 juli? Ta i så fall chansen att gå på nurse in och visa ditt stöd för barns rätt att äta ute.
(På Familjeliv verkar diskussionen mest ha fastnat i käbbel (surprise!) om ifall Monika hade köpt kaffe innan hon ammade sitt barn eller om hon tänkt göra det efteråt. Det är en aspekt, men eftersom vakterna bad henne gå därifrån med motiveringen att man inte får sitta där amma där så tycker åtminstone inte jag att själva kaffeköpets vara eller icke-vara är det relevanta i det här sammanhanget.)
(På Familjeliv verkar diskussionen mest ha fastnat i käbbel (surprise!) om ifall Monika hade köpt kaffe innan hon ammade sitt barn eller om hon tänkt göra det efteråt. Det är en aspekt, men eftersom vakterna bad henne gå därifrån med motiveringen att man inte får sitta där amma där så tycker åtminstone inte jag att själva kaffeköpets vara eller icke-vara är det relevanta i det här sammanhanget.)
söndag 3 juli 2011
Försoning – del 3: Amningen
Det har varit en spännande resa. Nu är jag ju förvisso inte "i mål" än, kanske ammar jag i flera år till, men det känns som att de stora omvälvningarnas tid är förbi på den fronten. Det rullar på.
När jag väntade barn var amningen en icke-fråga, iallafall till en början och så till vida att jag tänkte att när barnet är fött så ammar man och sen är det inte mer med det. Jag är uppvuxen på landet och har sett djuren föda och dia sina ungar. Det har oftast funkat bra. En viktig skillnad mellan oss och djuren är dock att djuren inte har arbetskamrater, BB-personal, BVC-sköterskor och släktingar som kommer med oombedda råd, baserade på "fakta" som i nio fall av tio är tagen ur luften.
Det var först när jag slutade lyssna på alla självutnämnda experter som amningen började funka och det slutade göra ont. Då var hemulen fyra månader. Dittills hade det mest handlat om att härda ut, jag såg att min unge ville och så fick det bli. Men jag har full förståelse för och respekterar dem – 25 000 om året enligt en uträkning i Amningsnytt – som lägger ner amningen tidigare än de önskat.
Jag tycker att det är fruktansvärt att berörd personal inte få den fortbildning de hade behövt för att kunna hjälpa mammor att få till en fungerande amning. Att det är slumpen som avgör om man får träffa en barnmorska eller BVC-sköterska som har ett personligt intresse av amning och därmed är påläst nog att ge adekvata råd. Att omsorg om blivande och nyblivna mödrar och deras barn är så lågt värderad att personal tillåts ge råd som redan för tio, tjugo, trettio år sedan visat sig vara felaktiga och rent kontraproduktiva.
Det var ironiskt nog först i samband med att jag fick det att flyta (oavsiktig ordvits) som jag kom i kontakt med Amningshjälpen, som är en ideell förening och inte att förväxla med amningsmottagningar eller liknande, och blev medlem. Från början var jag väldigt peppad att bli hjälpmamma, men i och med att det kräver en hel del pluggande har det liksom varit så lätt att skjuta framför sig och inte blivit av. Än. Däremot har jag lärt mig massor om amning och bröst och nära föräldraskap och anknytning och träffat en massa fantastiska människor. Vi har fått vara bland likar. Min unge har fått träffa andra småbarn som ammas.
Länge var jag bitter över att jag inte fick chansen att helamma från början och att det tog så lång tid innan det slutade krångla. Jag var arg på personalen på BB. Jag har fortfarande inget förtroende för vår BVC – dock inte bara av amningsrelaterade orsaker – och går aldrig dit själv utan låter pappan sköta den delen av föräldraskapet på egen hand. Men jag tror inte längre att de gör det för att jävlas, jag har fattat att det handlar om okunskap. Okunskap som kommer att påverka nyblivna familjer negativt tills vi bestämmer att små barn och deras föräldrar är viktiga och att det måste få kosta pengar.
Det personliga är politiskt.
Del 1 – Förlossningen
Del 2 – BB-vistelsen
Ps. Jag tycker inte att alla måste eller ska amma. No bitching about amningshets, tack.
När jag väntade barn var amningen en icke-fråga, iallafall till en början och så till vida att jag tänkte att när barnet är fött så ammar man och sen är det inte mer med det. Jag är uppvuxen på landet och har sett djuren föda och dia sina ungar. Det har oftast funkat bra. En viktig skillnad mellan oss och djuren är dock att djuren inte har arbetskamrater, BB-personal, BVC-sköterskor och släktingar som kommer med oombedda råd, baserade på "fakta" som i nio fall av tio är tagen ur luften.
Det var först när jag slutade lyssna på alla självutnämnda experter som amningen började funka och det slutade göra ont. Då var hemulen fyra månader. Dittills hade det mest handlat om att härda ut, jag såg att min unge ville och så fick det bli. Men jag har full förståelse för och respekterar dem – 25 000 om året enligt en uträkning i Amningsnytt – som lägger ner amningen tidigare än de önskat.
Jag tycker att det är fruktansvärt att berörd personal inte få den fortbildning de hade behövt för att kunna hjälpa mammor att få till en fungerande amning. Att det är slumpen som avgör om man får träffa en barnmorska eller BVC-sköterska som har ett personligt intresse av amning och därmed är påläst nog att ge adekvata råd. Att omsorg om blivande och nyblivna mödrar och deras barn är så lågt värderad att personal tillåts ge råd som redan för tio, tjugo, trettio år sedan visat sig vara felaktiga och rent kontraproduktiva.
Det var ironiskt nog först i samband med att jag fick det att flyta (oavsiktig ordvits) som jag kom i kontakt med Amningshjälpen, som är en ideell förening och inte att förväxla med amningsmottagningar eller liknande, och blev medlem. Från början var jag väldigt peppad att bli hjälpmamma, men i och med att det kräver en hel del pluggande har det liksom varit så lätt att skjuta framför sig och inte blivit av. Än. Däremot har jag lärt mig massor om amning och bröst och nära föräldraskap och anknytning och träffat en massa fantastiska människor. Vi har fått vara bland likar. Min unge har fått träffa andra småbarn som ammas.
Länge var jag bitter över att jag inte fick chansen att helamma från början och att det tog så lång tid innan det slutade krångla. Jag var arg på personalen på BB. Jag har fortfarande inget förtroende för vår BVC – dock inte bara av amningsrelaterade orsaker – och går aldrig dit själv utan låter pappan sköta den delen av föräldraskapet på egen hand. Men jag tror inte längre att de gör det för att jävlas, jag har fattat att det handlar om okunskap. Okunskap som kommer att påverka nyblivna familjer negativt tills vi bestämmer att små barn och deras föräldrar är viktiga och att det måste få kosta pengar.
Det personliga är politiskt.
Del 1 – Förlossningen
Del 2 – BB-vistelsen
Ps. Jag tycker inte att alla måste eller ska amma. No bitching about amningshets, tack.
lördag 2 juli 2011
Under ytan
Hur som helst, notera att kryddorna (bortsett från de stora burkarna som ständigt rubbar mina cirklar) ligger i bokstavsordning. Alltid.
torsdag 30 juni 2011
2997 kommentarer till så blir det tårta sen. Kom igen!
Ha, jag lurade er! Och mig själv. Det blir inget tusenkommentarsjubileum. Eftersom det tydligen redan lämnats tvåtusentre kommentarer. Jag skyller på gmail som buntar ihop konversationer lite slumpmässigt.
Titta mamma, jag leker med den!
Partyhöjare: ryck av antenner och klor från en kräfta och ge den en pipig röst. Funkar inte det, testa bebismössetricket*. Funkar inte det heller, byt umgänge.
*bebismössetricket = stryk en katts öron bakåt och säg bebbimössa upprepade gånger med bebisröst.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)